Även om färgernas symbolik har studerats sedan antiken var det först när sir Isaac Newton visade att ljus består av energivågor som färgens egenskaper började undersökas vetenskapligt. Idag beaktas färgers psykologiska effekter inom en rad olika områden, allt från hälso- och sjukvård till produktmarknadsföring.
Robert Gerards doktorsavhandling från 1957, med titeln "Differential Effects of Colored Lights on Psychophysiological Functions", mätte de fysiska effekter som färg har på människokroppen samt deltagarnas känslor kopplade till olika färger. Som förklaras i boken "Color Psychology and Color Therapy" av Faber Birren fann Gerard att blodtrycket stiger när en person befinner sig i rött ljus och sjunker i blått ljus. Deltagarna rapporterade också att de kände sig oroade i rött ljus och avslappnade i blått.
Vitt ljus är i själva verket en kombination av ett helt spektrum av färger, och varje färg vibrerar med sin egen våglängd av energi. Varmare färger som rött, orange och gult vibrerar snabbare än svalare färger som grönt, blått och violett. Det mänskliga ögat bearbetar färg genom elektriska impulser som passerar genom den del av hjärnan som styr det autonoma nervsystemet – det system som reglerar omedvetna kroppsfunktioner som andning och hjärtslag. Denna energikoppling mellan färgvibrationer och nervsystemet kan förklara varför exempelvis exponering för rött före ett test försämrar prestationen, och varför utsikt över grönska främjar patienters återhämtning på sjukhus.
Även om vetenskapliga studier huvudsakligen har fokuserat på de psykologiska effekterna av rött, blått och grönt har populärpsykologin genom årene utvidgat begreppet färgsymbolik genom att ge universella tolkningar även åt andra färger, utifrån deras grad av värme eller svalka. Gul sägs exempelvis väcka självförtroende och optimism; orange förknippas med fysisk komfort och trygghet; rosa representerar kärlek; violett anses stärka den andliga medvetenheten; och brunt är en symbol för jordnärahet. Men alla människor reagerar inte likadant på färger. Forskarna April S. Odom och Shannon S. Sholtz vid Missouri Western State University noterar exempelvis att en flicka i en studie om barns emotionella reaktioner på färg uppger att gult fick henne att känna sig ledsen i stället för glad – eftersom hennes mamma hade sagt att hon inte såg bra ut i gula kläder.
Färgpsykologi används inom hälso- och sjukvården med avsikt att lugna människor, medan målet inom handelsvärlden är att stimulera dem. Enligt Pantone Color Think Tank tar kasinobesökare större risker när de spelar i rött ljus än i blått. I butiker drar rött och andra varma färger till sig uppmärksamhet och uppmuntrar till impulsköp. En studie ledd av Joseph A. Bellizzi visade till och med att kunder bedömde varor i en röd miljö som modernare än varor i en miljö med svala färger. För att hjälpa marknadsförare att använda färg på lönsamma sätt sprider professionella organisationer som Color Marketing Group information och resurser till sina medlemmar världen över.
Färgers påverkan på oss är alltså både fysisk och psykologisk. Genom att förstå hur olika nyanser stimulerar våra sinnen och känslor kan vi medvetet använda färg för att skapa bättre miljöer – hemma, på sjukhuset och i affärsvärlden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online