Vad ger plasma sin gula färg?

Plasma – den gulaktiga vätskan som utgör ungefär hälften av blodets volym – får sin karakteristiska färg framför allt av ett ämne som kallas bilirubin. Bilirubin är ett gult pigment som bildas när kroppens röda blodkroppar bryts ned.

Så bildas bilirubin

Röda blodkroppar har en livslängd på cirka 120 dagar. När de når slutet av sin livscykel bryts de ned, främst i mjälten och levern. Hemoglobinet i cellerna omvandlas då till bilirubin, som transporteras med blodet till levern. Där kopplas pigmentet samman med glukuronsyra – så kallad konjugering – och utsöndras därefter via gallan till tarmen, där det till slut lämnar kroppen med avföringen.

När bilirubin ansamlas i blodet

I vissa fall kan mängden bilirubin i blodet stiga över det normala. Det kan bero på leverpåverkan, en ökad nedbrytning av röda blodkroppar eller hinder i gallvägarna. När halterna blir tillräckligt höga uppstår gulsot (ikterus) – ett tillstånd som kännetecknas av att hud och ögonvitor får en tydligt gul ton.

Andra faktorer som påverkar färgen

Förutom bilirubin bidrar även ämnen som karotenoider från kosten och olika blodfetter till den gula nyansen. Normal plasma beskrivs oftast som ljusgul eller hösgul. En kraftigt förändrad färg kan dock vara ett tecken på sjukdom och bör alltid utredas av vårdpersonal.