Ordet "narcissism" har sitt ursprung i den grekiska myten om den vackre ynglingen Narkissos. Berättelsen har fascinerat människor i årtusenden och lever idag vidare som ett centralt begrepp inom både psykologi och vardagligt språkbruk.
Narkissos var en ung man som var känd för sin enastående skönhet. Han var så stolt över sitt utseende att han ofta tillbringade timmar med att beundra sin egen spegelbild i en stilla damm. Enligt vissa versioner av myten avvisade han även kärleken från andra, bland annat nymfen Eko, som blev så bedrövad över hans kallsinnighet att hon tynade bort och endast lämnade efter sig sin röst.
En dag förälskade sig Narkissos i sin egen reflektion i vattnet. Han vägrade lämna platsen och blev alltmer besatt av sin spegelbild. I sin självupptagenhet glömde han att äta och dricka, och han tynade långsamt bort vid dammens kant. Där han dog sägs det ha växt upp en blomma – narcissen – som än idag bär hans namn.
Myten om Narkissos används ofta för att beskriva en person som är överdrivet fåfäng eller självupptagen. Inom psykologin har begreppet fått en mer precis betydelse och används för att beskriva ett personlighetsdrag där individen har en överdriven bild av sitt eget värde, ett starkt behov av beundran samt bristande empati för andra. På så sätt fortsätter den gamla grekiska berättelsen att forma vår förståelse av mänsklig natur än idag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online