Vårtor och födelsemärken – orsaker, skillnader och när du ska söka vård

Vårtor och födelsemärken är båda tillstånd som påverkar huden, men de har i själva verket mycket lite gemensamt. Även om de ibland förväxlas med varandra orsakas de av helt olika biologiska processer och kräver olika typer av hantering.

Vad är vårtor?

Vårtor orsakas av en variant av humant papillomvirus (HPV), som tränger in i huden genom små skador och sprickor. De är nästan alltid godartade utväxter som kan uppstå på olika delar av kroppen, exempelvis händer, fötter och ansikte. Vårtor kan se olika ut beroende på typ – de kan vara platta, upphöjda eller ligga djupt nere i huden. Eftersom de orsakas av ett virus kan de också smitta genom direkt hudkontakt eller via föremål som handdukar och golv i badrum och simhallar.

Vad är födelsemärken?

Enligt KidsHealth.org finns det två huvudtyper av födelsemärken:

• Vaskulära födelsemärken orsakas av en missbildning i blodkärlen under huden. Många av dessa bleknar gradvis och försvinner ofta redan när barnet är ungt.
• Pigmenterade födelsemärken beror på ett överskott av pigment (melanin) i ett avgränsat hudområde. Till skillnad från vaskulära märken bleknar dessa inte bort med tiden, och beroende på placering och storlek kan de påverka barnets utseende och självkänsla.

Till skillnad från vårtor är födelsemärken inte smittsamma – de beror på hur blodkärl och pigmentceller har utvecklats, inte på en virusinfektion.

När ska du kontakta läkare?

Det är klokt att låta en läkare undersöka ett födelsemärke om det blir infekterat, bildar öppna sår eller om det växer eller förändras i färg, storlek eller struktur. Förändringar i ett födelsemärke ska alltid tas på allvar, eftersom de i sällsynta fall kan tyda på något allvarligare.

När det gäller vårtor kan många försvinna av sig själva eller behandlas med receptfria preparat. Om vårtorna inte svarar på hembehandling, sprider sig eller stör vardagen finns flera effektiva behandlingsalternativ hos vården, bland annat:

• Kryoterapi – vårtan fryses bort med flytande kväve
• Laserskirurgi – används ofta vid svårbehandlade eller återkommande vårtor
• Elektrokirurgi – vårtan bränns bort med elektrisk ström

Oavsett vilket tillstånd det gäller är det alltid bäst att rådfråga vårdpersonal om du är osäker på hur en hudförändring ska tolkas eller behandlas.