Finns det en typ 1- och typ 2-schizofreni – och skiljer sig svårighetsgraden?

Många undrar om schizofreni kan delas in i en "typ 1" och "typ 2", och om en av dessa skulle vara allvarligare än den andra. Det korta svaret är att schizofreni inte klassificeras med siffror som typ 1 eller typ 2. Sjukdomsbilden är betydligt mer komplex än så.

Historiska undergrupper av schizofreni

Tidigare använde diagnosmanualerna som DSM-IV och ICD-10 olika undergrupper för att beskriva schizofreni, bland annat:

• Paranoid schizofreni – dominerad av vanföreställningar och hallucinationer
• Hebefren (desorganiserad) schizofreni – med desorganiserat tal och beteende samt platt affekt
• Katatoni – med motoriska störningar som stelhet eller överdriven rastlöshet
• Odifferentierad schizofreni – när symtomen inte passade in i någon annan grupp
• Residual schizofreni – med lindriga symtom efter tidigare episoder

Dagens klassificering

I den moderna diagnosmanualen DSM-5 togs dessa undergrupper bort, eftersom forskning visade att de var svåra att applicera konsekvent och saknade tydlig klinisk relevans. Istället beskriver läkare och psykologer idag schizofreni utifrån symtomdimensioner, till exempel:

• Positiva symtom – hallucinationer, vanföreställningar och desorganiserat tänkande
• Negativa symtom – minskad motivation, social tillbakadragenhet och tillplattad känsloexpression
• Kognitiva symtom – svårigheter med minne, koncentration och exekutiva funktioner

Hur bedöms då svårighetsgraden?

Snarare än att tala om "typ 1" eller "typ 2" bedömer vårdpersonal svårighetsgraden individuellt utifrån hur många symtom personen har, hur intensiva de är och hur mycket de påverkar vardagslivet. Sjukdomsförloppet varierar kraftigt mellan individer – vissa upplever få episoder med god återhämtning emellan, medan andra har mer långvariga besvär.

Med rätt behandling, oftast en kombination av antipsykotisk medicinering, samtalsterapi och socialt stöd, kan många personer med schizofreni leva ett stabilt och meningsfullt liv. Om du misstänker att du själv eller någon närstående har symtom som kan tyda på schizofreni är det viktigt att söka hjälp via vården för en korrekt utredning.