Medline-containrar utvecklades i Tyskland och har funnits på den amerikanska marknaden sedan 1990. De används inom vården för att sterilisera kirurgiska instrument med hjälp av ett ångbaserat förvakuumsystem. Instrument som skalpeller och andra kirurgiska verktyg placeras i containern, som därefter aktiveras. Systemet rengör och steriliserar utrustningen med hög värme i form av ånga, varefter instrumenten kan förvaras i containern tills de behövs igen.
Eftersom containrarna är återanvändbara betraktas de som ett miljövänligt alternativ inom sjukvården. Trots detta finns det flera viktiga begränsningar som vårdpersonal bör känna till innan de väljer detta system.
Medline-containrar fungerar endast med ångförvakuumsterilisering. Det går inte att använda gas-, plasma- eller tyngdkraftsångsterilisering, eftersom containern är tryckaktiverad. Trycket från andra system räcker helt enkelt inte till för att uppnå fullständig sterilisering i en Medline-container.
Containerns botten saknar perforeringar, vilket innebär att snabb sterilisering med tyngdkraftsång inte är möjlig – containern dränerar inte tillräckligt snabbt. Den långa dräneringstiden gör dessutom att containern inte torkar ordentligt, vilket är ett allvarligt problem för en steriliseringsenhet. Eftersom containern saknar hål samlas vatten på botten när snabbare rengöringsprogram används. Resultatet blir att containern inte hinner torka tillräckligt snabbt för att hålla den medicinska utrustningen steril.
En Medline-container klarar högst cirka 4,5 kilo (10 pund). Större medicinsk utrustning, exempelvis ett pneumatiskt borrset som används vid operationer, blir för tungt för en enda container. De mindre varianterna har ännu lägre kapacitet och rymmer endast mellan cirka 1 och 3 kilo (2–7 pund). Detta gör att större instrumentuppsättningar ofta måste fördelas på flera containrar, vilket ökar både kostnad och hanteringstid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online