Naveln (umbilicus) är blåset efter den avlossnade navelsträngen – den fostrala livlina. Dess anatomi speglar embryologisk utveckling och kirurgisk relevans.
Embryologi
- Navelsträng: 2 artärer (desoxygenererat blod, avfall → placenta) + 1 ven (oxygenererat, näringsämnen → foster)
- Allantois → urachus (median umbilikalligament) – dränerar fosterblåsan
- Vitellin gang (omfalomesenterisk) → oblitererar; persistens → Meckels divertikel
- Navelven → ligamentum teres hepatis (falciform ligament)
- Navelartärer → mediale umbilikalligament (bäckenets sidoväggar)
Ytanatomi
- Läge: Mittlinje, anterior bukvägg, vid L3–L4 vertebrnivå (varierar med habitus)
- Halvvägs mellan xiphoidprocess och pubissymphys (approximativt)
- Navelring: Fasciell defekt (linea alba) där strängen passerade; potentiell brockplats
Klinisk betydelse
- Navelbrock: Defekt vid navelring → bukorgan proppar ut. Vanligt hos spädbarn (stänger ofta av sig 3–5 år); vuxna – operation om symptomatisk/inkärcerad
- Sister Mary Joseph-nodul: Metastatisk avlagring (GI, äggstock, pankreas cancer) vid navel – tecken på avancerad malignitet
- Caput medusae: Periumbilikala venösa kollateraler → portal hypertoni (levercirros)
- Cullens tecken: Periumbilikal ekchymos → hemorragisk pankreatit, rupturerad ektopi, aortarivning
- Portplats: Laparoskopisk kameraport (kosmetisk, minimal nervskada)
- Omfalit: Nyfödd navelinfektion – medicinsk akut (sepsisrisk)
- Urakala restprodukter: Öppen urachus (urinläckage), urachuscysta, adenocarcinom (sällsynt)
Naveln är ett kliniskt fönster – dess utseende signalerar intraabdominal patologi.
