Vad tjänade en barnsköterska per år under den viktorianska tiden?

Frågan om vad en barnsköterska skulle kunna tjäna under den viktorianska tiden (1837–1901) är intressant, men svaret är inte helt enkelt. Det moderna yrket som barnsköterska – en utbildad och legitimerad person som anlitas professionellt för att vårda barn – existerade nämligen inte under denna epok. Barnomsorgen var då ett informellt arbetsområde utan formell utbildning, certifiering eller standardiserade löner.

Vilka roller fanns i stället?

Det betyder dock inte att barn lämnades utan omsorg. I välbärgade hem anställde man i stället tjänstefolk med andra titlar och arbetsuppgifter:

• Barnjungfru – en ung kvinna som hjälpte till med de praktiska sysslarna runt barnen.
• Barnflicka eller nanny – ansvarade för barnens dagliga vård, rutiner och uppfostran.
• Amma – anlitades för att amma spädbarn.
• Guvernant – en utbildad kvinna som undervisade barnen, oftast döttrarna, i hemmet.

Typiska löner under viktoriansk tid

Lönerna var låga sett med dagens mått, men de flesta tjänster inkluderade kost och logi, vilket gjorde dem mer värdefulla än de rent numerärt verkar. Som riktlinjer gällde ungefär följande:

• En barnjungfru kunde tjäna omkring 10–20 pund per år.
• Erfarna barnflickor eller nannys låg ofta på cirka 20–50 pund årligen.
• En guvernant fick vanligtvis mellan 20 och 100 pund per år, beroende på erfarenhet och familjens ekonomi.

För jämförelse tjänade en hushållerska ofta mellan 15 och 40 pund per år, medan en enkel piga kunde nöja sig med bara några pund årligen.

När uppstod det moderna yrket?

Yrket barnsköterska i sin nutida form växte fram först i början av 1900-talet, i takt med att barnavården blev mer medicinsk och utbildningskraven infördes. Under den viktorianska tiden fanns alltså varken den professionella titeln eller de årliga löner som vi idag förknippar med yrket – barnens omsorg sköttes istället av ett hierarkiskt system av tjänstefolk inom hemmet.