Frågan om nunnor går igenom de heliga ordningarna är vanlig, och svaret kräver en viktig distinktion: nej, nunnor mottar inte sakramentet av de heliga ordningarna i den katolska kyrkan. Detta är ett utbrett missförstånd som är värt att reda ut.
De heliga ordningarna är det sakrament genom vilket en person vignes till diakon, präst eller biskop. I den katolska kyrkan och i de ortodoxa kyrkorna är detta sakrament förbehållet döpta män. Under vigningsceremonin får den som vigs de liturgiska plagg som hör till ämbetet – bland annat stolan och, för diakoner, dalmatikan. Han smörjs även med krisma, en helig olja, och överlämnas evangelieboken.
Nunnor tillhör i stället det religiösa livet, det vill säga klosterlivet inom en orden eller kongregation. Genom en högtidlig ceremoni – ofta kallad professen – avger nunnan sina klosterlöften:
Dessa löften påminner till formen om en vigningsrit, men de är juridiskt och teologiskt något annat: de är ett livslångt löfte inom en religiös gemenskap, inte ett sakramental ämbete.
I den tidiga kristna kyrkan fanns dock diakonissor, som utförde vissa tjänster, även om deras roll skilde sig från den manliga diakonvärdigheten. Idag viger flera protestantiska samfund, exempelvis Svenska kyrkan, både kvinnor och män som diakoner och präster. Inom katolska och ortodoxa kyrkor kvarstår dock regeln att endast män kan vigs till diakon, präst eller biskop.
Sammanfattning: En nunna avger klosterlöften om fattigdom, kyskhet och lydnad, men hon går inte igenom de heliga ordningarna. De liturgiska plagg, smörjelsen med krisma och evangeliebokens överlämnande hör till vigningsriten för män som blir diakoner – inte till en nunnas löftesceremoni.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online