ICU står för Intensive Care Unit, vilket på svenska motsvaras av begreppet intensivvårdsavdelning (IVA). Det är en högt specialiserad del av sjukhuset som vårdar mycket svårt sjuka patienter – antingen inlagda direkt via akutmottagningen eller överförda från en annan avdelning eller annan vårdinrättning. Många patienter på intensivvården har livshotande tillstånd eller skador och behöver kontinuerlig medicinsk övervakning med hjälp av specialutrustning och en omfattande medicinsk personalstyrka.
Intensivvårdsavdelningar tar emot ett brett spektrum av patienter som behöver vård dygnet runt. Patienter med hjärt- och kärlsjukdomar kan lida av tillstånd som hjärtinfarkt, rytmrubbningar och hjärtsvikt. Inom lungmedicinen handlar det ofta om svår astma, lunginflammation eller andra former av svår andningsinsufficiens. Neurologiska patienter drabbas vanligtvis av hjärnskador, stroke, ryggmärgsskador eller allvarligt huvudtrauma. Andra patienter kan ligga på intensivvården på grund av njursvikt, inre blödningar eller livshotande infektioner.
Det finns flera typer av intensivvård med olika specialiseringar. Den vanligaste enheten är den medicinskt/kirurgiskt inriktade avdelningen, som tar hand om postoperativa patienter, personer med komplicerade sjukdomsbilder samt andningssjuka. Vissa sjukhus har dessutom specialiserade enheter för hjärtsjukdomar, neurologi samt trauma och brännskador. Barn vårdas normalt sett på en pediatrisk intensivvårdsavdelning (PICU), medan för tidigt födda spädbarn eller nyfödda med allvarliga medicinska problem placeras på en neonatal intensivvårdsavdelning (NICU).
På intensivvården används både standardutrustning som finns på andra delar av sjukhuset och specialiserad teknik som sällan förekommer på vanliga avdelningar. Foley-katetrar – tunna slangar som förs in via urinröret till urinblåsan – används hos patienter som inte själva kan tömma blåsan eller som behöver noggrann övervakning av vätskebalansen. Magsonder gör det möjligt att både ta prover direkt från magsäcken och ge patienten näring. Arteriekatetrar, oftast placerade i en artär i handleden eller ljumsken, används för blodprovstagning och för att mäta blodtrycket mer exakt än en vanlig manschett klarar av. Hjärtmonitorer, respiratorer och apparater som mäter hjärnaktivitet är vardagliga inslag i miljön.
Intensivvårdsavdelningar bemannas med högt utbildade specialistläkare och sjuksköterskor som arbetar tillsammans för att säkerställa bästa möjliga vård för varje enskild patient. Sjuksköterskorna är specialutbildade inom intensivvård, och antalet patienter per sjuksköterska är betydligt lägre än på andra avdelningar. Bland specialisterna återfinns kirurger, kardiologer, neurologer, sjukgymnaster, andningsterapeuter och nutritionister. Kuratorer och sjukhuspräster finns dessutom tillgängliga för att ge stöd till både patienter och anhöriga.
Trots alla fördelar med intensivvård finns det också risker. Den största och vanligaste komplikationen är infektion. Smitta kan spridas mellan patienter även när de strängaste hygienrutinerna följs, och utrustningen kan själv vara en smittkälla. Foley-katetrar ökar exempelvis risken för urinvägsinfektioner, eftersom bakterier kan fästa på slangen och vandra upp till urinblåsan. Komplikationer som kraftiga blödningar, blodproppar eller inre skador kan dessutom uppstå i samband med att katetrar och sonder läggs in, eller vid långvarig användning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online