
En vattendelarinfarkt uppstår i gränszonen mellan de tre stora hjärnartärerna – arteria cerebri anterior, arteria cerebri media och arteria cerebri posterior – som tillsammans försörjer hjärnan med blod. Eftersom denna zon ligger i ytterkanten av varje artärs tillförselområde är den särskilt känslig för störningar i blodflödet.
I normala fall skyddas hjärnan av ett så kallat kollateralt cirkulationssystem. Om en artär blockeras kan de övriga artärerna delvis ta över och förse även gränszonerna med blod genom små förbindande kärl. Detta gör att en enskild kärlocklusion ofta kan kompenseras utan att vävnaden skadas.
Risken ökar markant om flera blodkärl samtidigt drabbats av en allvarlig förträngning, exempelvis vid omfattande åderförkalkning (ateroskleros). Kompensationsförmågan blir då starkt nedsatt. Om därefter en av de försörjande artärerna blockeras helt, exempelvis av en blodpropp, räcker inte blodtillförseln till vattendelarsområdet längre. Trycket i zonen sjunker, syretillförseln blir otillräcklig och vävnaden kan skadas – vilket resulterar i en hjärninfarkt just i detta gränsområde.
Vattendelarinfarkter ses oftast hos patienter med:
Eftersom symtomen ofta liknar andra typer av stroke krävs bildtagning med datortomografi eller magnetkamera för att fastställa diagnosen. Behandlingen fokuserar på att återställa blodflödet, stabilisera cirkulationen och förebygga nya kärlsocklusioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online