
Vid venpunktion med sprutmetod är det vanlig praxis att fylla lavendelröret (EDTA-röret) innan röret med rött lock, som innehåller koagulationsaktivator. Ordningen är ingen slump, utan motiveras av flera faktorer som alla bidrar till god provkvalitet och tillförlitliga analysresultat.
När nålen tränger in i venen kan det allra första blodet bli utspätt eller hemolyserat, vilket gör det mindre lämpligt för analys. Genom att fylla EDTA-röret först fångas detta initiala blod upp i ett eget rör, som därmed fungerar som ett slags spolprov. De efterföljande rören får då blod av bättre kvalitet.
Koagulationsaktivatorn i rör med rött lock kan i vissa fall störa laboratorieanalyser, till exempel mätningar av elektrolyter, glukos eller andra analyter. Genom att ta EDTA-provet först minskar risken att tillsatser från ett rör kontaminerar nästa, vilket ger mer exakta och säkra testresultat.
Antikoagulanten EDTA (etylendiamintetraacetat) stabiliserar blodet och förhindrar att det koagulerar. Det är avgörande för prover som kräver längre bearbetnings- eller transporttid, exempelvis hematologiska analyser och specialiserade kemipaneler. Rör med rött lock används däremot främst när serum behövs, det vill säga den vätska som återstår efter att blodet har koagulerats.
Att först fylla lavendelröret och därefter det röda röret är en ofta rekommenderad ordning, men enskilda laboratorier och vårdgivare kan ha egna rutiner beroende på vilka analyser som beställts och deras interna riktlinjer. Följ alltid den rekommenderade fyllnadsordningen för att säkerställa att blodproven blir korrekta och pålitliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online