
Slätytekaries är en av de två huvudtyperna av tandkaries. Medan fissurkaries utvecklas i de naturliga gropar och rännor (fissurer) som finns på tuggytorna hos kindtänder och premolarer, uppstår slätytekaries på tändernas jämna, släta ytor.
Till skillnad från vad många tror börjar slätytekaries inte i tändernas gropar och fissurer. Den uppstår i stället på de ytor där bakterieplack lätt samlas och där det är svårare att komma åt med vanlig tandborstning och tandtråd. De vanligaste platserna är:
All karies börjar i emaljen, som är tändernas hårdaste och yttersta vävnad. När munbakterier bryter ner socker ur maten bildas syror som avkalkar emaljens ytskikt. Det första tecknet är ofta en matt, vit fläck – ett så kallat initialt kariesangrepp. Fortsätter syrapåverkan sprids skadan till dentinet, det mjukare lagret under emaljen, och då kan håligheten växa betydligt snabbare.
Eftersom angreppen ofta sitter mellan tänderna syns de sällan med blotta ögat. Många märker inga besvär förrän kariesen hunnit långt. Därför är regelbundna tandundersökningar och bitewingröntgen viktiga verktyg för att upptäcka skadorna i tid, innan de kräver större behandlingar.
Slätytekaries börjar alltså inte i tändernas gropar och fissurer, utan på de släta ytorna där plack lätt ansamlas – oftast mellan tänderna. Med god munhygien, fluor och regelbundna tandvårdsbesök går angrepp i ett tidigt skede ofta att stoppa eller till och med låta läka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online