Det finns inget universellt lagstadgat krav på tandröntgenintervall. Frekvens bestäms av tandläkaren baserat på individuell riskbedömning (ADA/FDA "Selection Criteria" riktlinjer).
Faktorer som påverkar behov
- Ålder & utveckling: Barn (kariesuppföljning, eruption) vs. vuxna
- Kariesrisk: Historik av käries, diet, hygien, fluoridexponering, muntorrhet
- Parodontal status: Benförlustuppföljning
- Kliniska fynd: Misstänkta förändringar, trauma, impaktioner, patologi
- Tidigare bilddiagnostik: Nyliga adekvata röntgenbilder kan göra upprepningar onödiga
- Graviditet: Uppskjut icke-akut; skydda vid behov (ALARA-princip)
Typiska intervall (Inte regler)
- Bitevingsbilder (karies): 6–36 månader (hög risk → kortare)
- Helmuntsserie / Panoramat: Var 3–5 år för baslinje/omfattande utvärdering
- Periapikala: Problemfokuserade (smärta, svullnad, rotfyllningsuppföljning)
- CBCT (3D): Specifika indikationer (implantat, patologi, orto, TMJ) – inte rutin
Strålskydd
Digitala sensorer minskar dos 50–80 % vs. film. Typisk bitewing-serie (4 bilder): ~5 µSv (≈1 dag bakgrundsstrålning). Sköldkörtelskydd och blysköld används. Fördelar med tidig upptäckt väger tungt över minimal risk.
Diskutera dina specifika behov med din tandläkare – delat beslutsfattande optimerar vård och minimerar exponering.