Höghastighetshandstycket – i dagligt tal ”borren” – är en oumbärlig del av varje tandläkares verktygslåda. Detta kraftdrivna roterande instrument kan arbeta med hastigheter på 400 000 varv per minut eller mer. Det används bland annat för att avlägsna karies (hål) från tänder och för att preparera tänder inför fyllningar och andra restaureringar.
På tandkliniken och i det tandtekniska laboratoriet är höghastighetshandstycket (tillsammans med låghastighetshandstycket) ett främsta verktyg för att bearbeta och polera tandplattor, modeller och apparater såsom proteser.
Höghastighetshandstycket aktiveras genom att man trampar på en fotpedal på golvet. Pedalen styr även handstyckets hastighet, ungefär som en gaspedal i en bil.
De flesta modeller som används idag drivs av tryckluft som får turbinerna inuti att snurra. Turbinernas rörelse skapar den roterande verkan i handstyckets spets. Bor – även kallade fräsar, skivor eller stenar beroende på deras funktion – fästs i spetsen och utför det skärande arbetet på tanden eller annat material.
Huvudet, eller arbetsänden, är den del av höghastighetshandstycket där bor och andra skärande eller polerande tillbehör monteras. Huvuden finns i standardstorlek samt i mindre pediatrisk storlek för små munnar.
Eftersom höghastighetsbearbetning alstrar betydande friktionsvärme som kan skada tandnerven har huvudet ofta en inbyggd spray med luft, vatten eller en kombination av båda, som fungerar som kylning efter behov. Många modeller har dessutom en fiberoptisk ljuskälla som hjälper tandläkaren att se behandlingsområdet tydligare.
Chucken är den del av huvudet som håller fast bor och andra tillbehör till handstycket. I chucken finns ett litet hål i vilket tillbehöret sticks in och ur handstycket.
Vissa modeller kräver ett särskilt verktyg eller en nyckel för att byta tillbehör. Andra modeller har en inbyggd knapp eller spak på huvudets baksida, vilket gör separat verktyg onödigt.
Skaftet, eller handtaget, sitter mellan huvudet och anslutningsänden. Skaftet är ofta vinklat i förhållande till huvudet (så kallad contra-angle). Denna vinkel ger bättre åtkomlighet och sikt vid många typer av tandvårdande ingrepp.
I ett rätvinklat handstycke bildar huvudet en 90-gradersvinkel mot skaftet och är alltså inte vinklat. Den vanligaste varianten av denna typ är prophy-vinkeln, som används tillsammans med en gummikopp för att polera tänder.
Anslutningsänden är fäst vid skaftet i ena änden och kopplas i den andra änden till flexibla slangar och kablar. Dessa omsluter ledningarna från strömkällan, transporterar vatten till handstycket och rymmer de fiberoptiska kablarna till ljuskällan.
Genom att hantera slangar och kablar på rätt sätt undviker man trassel och ökar effektiviteten i tandbehandlingarna. Kontroller för fram- och backrotation sitter ofta också på anslutningsänden.
Att känna till handstyckets olika delar underlättar både daglig användning, rengöring och underhåll. Ett väl underhållet höghastighetshandstycke ger säkrare behandlingar och förlänger instrumentets livslängd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online