Djuprengöring är en tandvårdsbehandling som utförs för att förebygga eller behandla parodontit. Att få en parodontitdiagnos kan kännas oroande, men sjukdomen går att kontrollera genom regelbundna tandläkarbesök med djuprengöring av tandköttsfickorna.
Begreppet parodont avser den del av tandköttet som omger tanden och håller den på plats. Enligt American Dental Association (ADA) fastnar bakterier i den parodontala fickan mellan tanden och tandköttet, vilket gör att tandköttet försvagas och käkbenet blir sårbart för nedbrytning. Om detta lämnas obehandlat kan det i värsta fall leda till att tänderna lossnar.
Den första och viktigaste behandlingen vid parodontit är djuprengöring, även känd som skalning och rotplaning. Skalning innebär att plack och tandsten skrapas bort från tändernas ytor både ovanför och under tandköttskanten. Rotplaning sker samtidigt med skalningen och innebär att tändernas rötter jämnas ut och blir släta.
Båda ingreppen samverkar för att främja läkning av de parodontala fickorna genom att avlägsna skadliga bakterier och stänga de områden där bakterierna annars kan växa. Vid djuprengöring används vanligtvis lokalbedövning, och beroende på hur omfattande sjukdomen är kan behandlingen kräva mer än ett besök.
Ett antimikrobiellt munsköljmedel kan också förskrivas för att ytterligare neutralisera bakterierna och främja läkning. Om fickornas djup minskar eller stabiliseras efter behandlingen kan sjukdomen kontrolleras med besök hos tandläkaren var tredje eller var sjätte månad. Ger behandlingen inte önskat resultat kan tandläkaren remittera patienten till en parodontolog för eventuell kirurgi, med målet att kunna skala ännu djupare under tandköttet.
Djuprengöringen kan vara obekväma under de 30 minuter till en timme som patienten sitter i tandläkarstolen, men på lång sikt är det väl värt mödan för att kunna behålla sitt leende.
Parodontit diagnostiseras oftast hos vuxna i 30–40-årsåldern. Ett klassiskt symptom är blödande tandkött, vilket kan uppstå vid tandborstning eller användning av tandtråd. Andra symptom inkluderar lösa eller förskjutna tänder samt rodnat och svullet tandkött. Upplever du dessa symptom bör du boka tid hos din tandläkare för undersökning och lämplig behandling.
Tandläkaren får ofta den första ledtråden om parodontit när vanliga röntgenbilder granskas, eftersom dessa kan visa viss grad av benförlust kring tänderna. För att bättre bedöma sjukdomens stadium sonderar tandläkaren sedan varje tand för att mäta djupet på dess parodontala ficka. Ett djup på mer än 3 millimeter bekräftar vanligtvis diagnosen parodontit.
Enligt ADA och National Institute of Dental and Craniofacial Research är nycklarna till att undvika parodontit daglig tandborstning med fluortandkräm, användning av tandtråd efter varje måltid, en balanserad kost samt att sluta röka. Regelbundna tandläkarbesök stödjer dessutom dessa goda vanor.
När diagnosen väl har ställts har patienten alltid parodontit. Med regelbundna djuprengöringar med jämna mellanrum kan dock sjukdomen hållas under kontroll och tandlossning förebyggas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online