När den ordinarie tandvården inte längre räcker till för att förebygga eller behandla tandproblem är det dags att söka hjälp hos en specialist. Beroende på om problemet sitter i tandens inre eller i det omgivande tandköttet kan du behöva vända dig till antingen en endodontist eller en periodontist.
En endodontist specialiserar sig på tandens inre – pulpan och rotkanalerna – och utför bland annat rotfyllningar. En periodontist fokuserar i stället på tandköttet och den stödjande benvävnaden runt tänderna, och behandlar sjukdomar som gingivit och parodontit.
Tanden består av två huvuddelar. Kronan är den synliga ytan ovanför tandköttslinjen och täcks av emalj och dentin. Resten av tanden utgörs av rotområdet, som innehåller mer dentin, en pulpkammare, en eller flera rotkanaler med pulpvävnad, ett stödjande ligament samt sidokanaler.
Om karies har gått så långt att pulpan blivit infekterad eller inflammerad kan en endodontist ofta rädda tanden genom att utföra en rotfyllning.
Vid behandlingen borras det genom emaljen ner till rotkanalerna. Endodontisten avlägsnar pulpan, som innehåller nerver och blodkärl, med små instrument och borstar. Det tomma utrymmet fylls sedan med guttaperka, en naturlig gummiliknande substans. Om tanden är försvagad kan en liten metallstift placeras i tanden för extra stöd. Därefter försluts tanden med en tillfällig fyllning. När tanden läkt tar din vanliga tandläkare fram en krona – ett konstgjort skydd som ersätter den del av tanden som skadades under rotfyllningen.
Bristande munhygien kan leda till bakteriella infektioner som skadar både tandköttet och käkbenet. Även med daglig tandborstning och tandtråd gör åldern att tandköttet drar sig tillbaka, vilket utsätter mer vävnad för invaderande bakterier. Andra åldersrelaterade tillstånd, exempelvis klimakteriet, kan dessutom öka risken för tandköttssjukdomar.
En infektion börjar ofta som enkel gingivit, där tandköttet blöder lätt. I detta skede finns sällan smärta. Lämnas infektionen obehandlad kan den dock utvecklas till en allvarligare sjukdom kallad parodontit. Då vandrar placket ner under tandköttslinjen, där bakterier kan växa i de fickor som bildas. Med tiden kan detta förstöra benet som håller fast tänderna.
Både rotfyllningar och tandköttskirurgi kan vara smärtsamma och kostsamma. Även om arbetet utförs i bedövning är det svårt att helt undvika postoperativ smärta och svullnad. Alla medicinska och tandvårdiga ingrepp innebär alltid en viss risk för komplikationer.
Rotfyllningar lyckas dessutom inte alltid, även om risken för misslyckande är liten hos en skicklig endodontist. En rotfylld tand håller inte alltid livet ut; ibland misslyckas behandlingen efter många år. Eftersom tanden försvagas när pulpan tas bort kan en rotfylld tand också riskera att brytas av. Trots detta anses varje försök att rädda en tand i stället för att dra ut den i regel vara väl värt besväret.
Omedelbar smärtlindring är den mest uppenbara fördelen med rotfyllning. Svårt kariesskadade tänder kan leda till abscesser och farliga infektioner. Bakterier från tandsjukdomar kan till och med påverka hjärtat. En korrekt utförd rotfyllning med stift och en väl tillverkad krona gör att du kan behålla din naturliga tand i många år framöver.
Rotfyllning utförs oftast i ett eller två besök hos endodontisten.
Därefter krävs flera uppföljningsbesök hos din vanliga tandläkare för att slutföra det restaurativa arbetet – att förbereda ytan för en permanent krona, låta den tillverkas och cementera den på plats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online