Kroniskt känsliga tänder kan göra varje måltid till en obehaglig upplevelse. Varm och kall mat och dryck ger ofta omedelbar tandvärk hos den som drabbas, och obehaget kan variera från mild irritation till skjutande och intensiv smärta.
Utöver temperatur finns flera andra faktorer som kan utlösa smärta i känsliga tänder, exempelvis sockrig mat, sur eller uttorkande mat, förändringar i lufttrycket samt yttre krafter som belastar tanden.
Tandkänslighet uppstår när den hårda yttre emaljen på tandens synliga del skadas, vilket blottlägger det sårbara dentinskiktet under. På samma sätt kan en tillbakadragande tandköttskant leda till att det skyddande cementskiktet på tandroten förstörs, vilket också exponerar dentinet.
Fysiska sprickor i tänderna, misslyckade eller spruckna fyllningar, defekt kron- och brobehandling samt parodontit (tandköttsinflammation) kan alla leda till att dentinet blottläggs. Med tiden kan även felaktig borstteknik, bruxism (tandgnissling), pressning av käkarna, sura uppstötningar vid refluxsjukdom samt överdriven konsumtion av syrlig mat bidra till problemet.
Tandens nerv- och smärtcentrum är pulpan, som ligger i tandens mitt. När det mellersta dentinskiktet väl är exponerat utgör de tusentals naturliga mikrotubuli som dentinet består av en direkt väg från munhålans insida till nerven.
Dessa mikroskopiska kanaler är normalt fyllda med en plasmaliknande vätska som leder sinnesintryck från tandens yta rakt in till nerven. När extrema temperaturer, syror eller till och med kladdig mat förändrar det hydrostatiska trycket i kanalerna registreras detta av nerven – och upplevs som smärta.
Det är alltid tandläkarens uppgift att diagnostisera onormala tillstånd i munhålan. Om du lider av känsliga tänder kan du dock ofta se visuella tecken på orsaken själv.
En delvis eller helt avbruten tand är till exempel vanligtvis lätt att upptäcka. Tandköttsjukdom är också ofta tydlig, särskilt i senare skeden. En röntgenundersökning eller annan diagnostisk undersökning kan dock behövas för att upptäcka svårspårade tillstånd som hårfina sprickor i tanden.
Tandkänslighet går ofta att minimera eller helt förebygga. Borsta med måttligt tryck för att minska risken för emaljslitage, och använd tandtråd dagligen med rätt teknik för att hålla tandköttet starkt och friskt – då förblir rotens dentin skyddat.
Regelbundna tandvårdsbesök är avgörande för tidig upptäckt. Din tandläkare kan identifiera riskfaktorer som ett tillbakadraget tandkött innan problemet blir allvarligt, utföra en djuprengöring av tandköttsfickor samt kontrollera befintliga fyllningar för defekter.
Undvik dessutom att tugga på föremål som inte är mat, exempelvis pipor eller isbitar. Sådana vanor kan orsaka sprickor och slitage som i sin tur leder till känslighet.
Låt din tandläkare laga kariesskadade tänder i god tid. Obehandlad karies exponerar dentinet och kan i värsta fall nå ända in till pulpan, vilket förvärrar känsligheten betydligt.
Tandläkaren kan också rekommendera fluorbehandlingar för att stärka tandemaljen eller applicera desensibiliserande medel som minskar obehaget. Vid svårt skadade tänder kan en rotfyllning bli aktuell – vid den behandlingen tas nerven bort från tanden.
Regelbunden användning av tandkräm särskilt framtagen för känsliga tänder lindrar ofta besvären om de inte är för omfattande. Vid blottlagda rotytor kan en kirurgisk tandköttstransplantation vara indicerad för att åter täcka och skydda rotdentinet.
Kontakta din tandläkare om känsligheten kvarstår längre än några veckor, förvärras eller åtföljs av spontan smärta, svullnad eller synliga skador. Ju tidigare orsaken identifieras, desto enklare och skonsammare blir behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online