LASIK-kirurgi använder en laser på ögats främre del för att korrigera synfel, så att personen kan se skarpt utan glasögon eller kontaktlinser. Detta åstadkoms genom att lasern omformar hornhinnan. Lasern används alltså inte på näthinnan, som sitter längst bak i ögat.
Hornhinnan är den genomskinliga delen av ögats framkant. Tillsammans med linsen inuti ögat bryter den ljuset från omvärlden så att det fokuseras exakt på näthinnan längst bak i ögat.
Ett brytningsfel uppstår när hornhinnan inte bryter ljuset på rätt sätt, så att det inte landar korrekt på näthinnan. Bryter hornhinnan ljuset för mycket blir resultatet närsynthet. Bryter den ljuset för lite blir resultatet översynthet. Båda dessa synfel kan i regel korrigeras med LASIK.
LASIK korrigerar brytningsfel genom att en laser avlägsnar små mängder vävnad från hornhinnan och omformar den, så att ljuset från omvärlden bryts korrekt och träffar näthinnan längst bak i ögat. Ingripet tar bara några minuter per öga och utförs vanligtvis i lokalbedövning med ögondroppar.
Hornhinnan förlorar vävnad vid en LASIK-operation. Ju högre glasögonstyrka som ska korrigeras, desto mer vävnad måste tas bort. Detta är ofta inte möjligt – särskilt vid hög närsynthet – om hornhinnan är tunnare än normalt. I dessa fall finns det helt enkelt inte tillräckligt med vävnad kvar för att fullständigt korrigera synen på ett säkert sätt. En grundlig förundersökning med hornhinnetjockleksmätning avgör därför alltid om LASIK är lämpligt.
LASIK-lasern används endast på hornhinnan och berör inte näthinnan. I extremt sällsynta fall har dock den sugring som appliceras på ögat före laserbehandlingen orsakat näthinneavlossning hos patienter som redan hade en tunn näthinna och därmed förhöjd risk för avlossning. Vissa läkare väljer därför hellre alternativa metoder som LASEK eller PRK, vilka inte innefattar någon sugring. Har du en tunn näthinna bör du alltid diskutera dina risker och alternativ med din ögonläkare innan du beslutar dig för en operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online