Botox är en behandling där botulinumtoxin injiceras i ett specifikt område av huden för att tillfälligt förlama nerverna under hudytan. Hudläkare utför ingreppet oftast för att jämna ut ansiktsrynkor och skapa ett mer ungdomligt utseende. Behandlingen används dock även mot återkommande muskelkramper, kraftig svettning, artros och flera andra medicinska tillstånd.
Injektionen förlamar nerver och muskler lokalt. Botulinumtoxinet som används vid Botox-behandling är ett av de mest potenta gifter som hittills upptäckts, och endast extremt små mängder krävs för att åstadkomma muskelförlamning.
Botox hämmar upptaget av acetylkolin, ett signalsubstans som nerver utsöndrar för att utlösa muskelkontraktioner. När musklerna inte längre drar ihop sig upphör de rörelser som med tiden skapar rynkor i huden ovanför.
Botox används främst för att jämna ut mimikrynkor, alltså rynkor som bara syns när ansiktet rör sig. Resultatet blir märkbart efter fem till tio dagar. Genom att dämpa ansiktsmimiken uppstår rynkorna inte, vilket ger intryck av slätare och mer utvilad hud.
Det är viktigt att komma ihåg att Botox inte kan jämna ut statiska rynkor som beror på minskad hudelasticitet eller solskador, eftersom behandlingen inte påverkar hudens struktur. Effekten är dessutom tillfällig – behandlingen behöver upprepas var tredje till sjätte månad, eftersom nervfunktionen återhämtar sig efter den tiden.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA varnar för att allvarliga komplikationer kan uppstå om toxinet sprider sig i kroppen, men inga dödsfall har hittills rapporterats till följd av kosmetiska Botox-behandlingar utförda av legitimerade vårdgivare.
Den vanligaste biverkningen är rodnad och hudirritation i de behandlade områdena. Besvären kan förvärras av långvarig exponering för solljus eller ultraviolett strålning, vilket gör solskydd extra viktigt efter behandling. Botox kan även orsaka huvudvärk, hängande ögonlock, influensaliknande symtom och magbesvär.
Större delen av alla Botox-behandlingar görs av kosmetiska skäl, men behandlingen har också välgrundade medicinska användningsområden. Personer med återkommande muskelspasmer eller tremor kan få lindring genom injektioner direkt i de drabbade musklerna. Även personer med felställda ögon (strabism) kan behandlas med Botox för att korrigera ögonens position.
Forskning pågår dessutom kring Botox som behandlingsform mot artrit och artros, bland annat för att lindra smärta i lederna, även om definitiva slutsatser ännu inte dragits.
De exakta effekterna av långvarig Botox-användning är ännu inte helt kartlagda, eftersom preparatet endast använts under en relativt kort period. En studie publicerad i Journal of Neuroscience i april 2008 visade att långvarig användning kunde leda till hjärnskador hos råttor. En motsvarande studie på människor har dock inte genomförts.
British Association of Aesthetic Plastic Surgeons genomförde en annan studie 2008 som visade att vuxna som fått Botox-behandlingar under flera år hade ögonbryn upp till 3 mm högre än jämförbara grupper utan sådana injektioner – en effekt som tros bero på att musklerna i pannan delvis förlorat sin styrka över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online