Röntgenstrålning på det elektromagnetiska spektrumet: Våglängd, energi och synlighet

Röntgenstrålning är ingen färg – de ligger utanför det synliga spektrumet (380–700 nm).

Strålningsart	Våglängd	Fotonenergi	Nyckelegoenskap
Gammastrålning	< 0,01 nm	> 100 keV	Kärnuppkomst, högst energi
Röntgenstrålning	0,01 – 10 nm	100 eV – 100 keV	Joniserande; medicinsk avbildning, kristallografi
Extrem UV	10 – 121 nm	10 – 100 eV	Joniserande gräns
Lång/Kort UV	121 – 400 nm	3 – 10 eV	Solbränna, fluorescens, germicid
Synligt (Violett)	380 – 450 nm	2,75 – 3,26 eV	Kortast synliga våglängd
Synligt (Rött)	620 – 750 nm	1,65 – 2,0 eV	Längst synliga våglängd
Infrarött	750 nm – 1 mm	1,2 meV – 1,65 eV	Termisk strålning

Violett ljus: ~400 nm, 3 eV – icke-joniserande, uppfattas av S-kolv.
Röntgenstrålning: 0,1 nm typiskt (medicinsk), 12 keV – 10 000× kortare våglängd, 4 000× högre energi per foton.
Joniserande: reviderar elektroner från atomer → DNA-skada, men också penetrerar vävnad för avbildning.

Wilhelm Röntgen (1895) använde "X" för okänd. Inte en färg; en penetrerande strålning.

Eftersom röntgenstrålning är joniserande, motiveras exponering av klinisk nytta (ALARA-princip). Violett ljus medför ingen sådan risk.

Färgterapi