I sensoriska neuroner färdas information längs axonet till centrala nervsystemet (CNS) i form av elektriska signaler som kallas aktionspotentialer. Denna process, som kallas signaltransduktion, innebär en serie molekylära och elektriska händelser som kan sammanfattas på följande sätt:
Sensoriska neuroner har specialiserade nervändar som detekterar specifika typer av stimuli, exempelvis beröring, temperatur, smärta och kemiska ämnen. När en sensorisk receptor fångar upp en stimulus omvandlas den till en elektrisk signal.
Stimulus orsakar en förändring i den sensoriska neuronens membranpotential, vilket resulterar i en graderad potential som kallas receptorpotential. Denna potential är en lokal förändring av membranets elektriska potential och fortplantar sig inte längs axonet.
Når receptorpotentialen en viss tröskelnivå utlöses bildningen av en aktionspotential. Detta sker genom att spänningsstyrda natriumkanaler (Na+) öppnas i neuronens membran, vilket gör att positivt laddade natriumjoner strömmar in i cellen.
Som följd av natriuminflödet blir cellens insida mer positiv och cellen depolariseras. Denna depolarisation sprider sig snabbt längs axonet genom att successivt öppna fler spänningsstyrda natriumkanaler, vilket skapar en kedjereaktion av aktionspotentialer.
Hos myeliniserade axon isolerar myelinskidan neuronen överallt utom vid regelbundna mellanrum som kallas Ranvierska noder. Aktionspotentialerna "hoppar" från nod till nod, vilket avsevärt snabbar upp signalöverföringen.
Efter att aktionspotentialen passerat stängs de spänningsstyrda natriumkanalerna, medan spänningsstyrda kaliumkanaler (K+) öppnas. Kaliumjoner strömmar ut ur neuronen, vilket återställer den negativa laddningen på membranets insida – en process som kallas repolarisation. I vissa fall kan membranpotentialen tillfälligt bli mer negativ än vilopotentialen, ett tillstånd som kallas hyperpolarisation.
Efter en aktionspotential följer en kort period då neuronen inte kan generera en ny aktionspotential. Detta kallas refraktärperiod och hindrar signaler från att fortledas bakåt.
När aktionspotentialen når axonterminalen (axonets ände, belägen i CNS) frigörs transmittorsubstanser i det synaptiska gapet – utrymmet mellan neuronen och dess målcell (vanligtvis en annan neuron).
De transmittorer som frisätts från den sensoriska neuronen binder till receptorer på målcellen och påverkar dess elektriska egenskaper. Detta kan i sin tur utlösa en ny aktionspotential i nästa neuron, varigenom överföringen av sensorisk information fortsätter mot hjärnan eller ryggmärgen.
Denna sekvens av händelser gör att sensoriska neuroner kan omvandla sinnesintryck till elektriska signaler, leda dem längs sina axon och frisätta transmittorer för att kommunicera med andra neuroner i centrala nervsystemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online