Bålgetingen är en typ av geting som kan sticka flera gånger och som bygger sitt bo högt uppe i ett träd eller en buske. Bålgetingar är sociala insekter som lever tillsammans med en drottning och upp till hundratals arbetare. De är i allmänhet inte aggressiva mot människor så länge de inte känner sig hotade, men när de väl gör det kan de skicka ut en nödsignal som lockar övriga bålgetingar fram för att försvara boet.
Ett bålgetingstick ger smärta, svullnad, rodnad och klåda på stället där getingen stuckit. Under de närmaste ett till två dygnen kan ett rött område med en diameter på cirka 10 centimeter utvecklas.
En bålgeting liknar till utseendet en vanlig geting och effekterna av dess sting är jämförbara. Bålgetingar är vanligtvis 1–2 centimeter långa och har en svartvit färgteckning. Deras vingar veckas längsgående när de vilar, och de bygger stora, päronformade och gråfläckiga pappersbon i träd.
Sociala getingar samarbetar ofta för att skydda boet när de uppfattar ett hot. De utsöndrar feromoner som varnar resten av samhället om faran, vilket får alla getingar att attackera samtidigt och ökar risken för flera sting. Till skillnad från honungsbin kan bålgetingar sticka upprepade gånger, vilket gör dem särskilt farliga för allergiker.
Ju mer gift de lyckas föra in i kroppen, desto större skada orsakar sticken.
Vid en allergisk reaktion kan den drabbade få nässelutslag, väsande andning, andningsbesvär, andnöd, ångest, svullnad i mun eller hals, svaghetskänsla, svimning, illamående, kräkningar eller bröstsmärta.
Allvarliga allergiska reaktioner på bålgetingssting kan vara dödliga om de inte behandlas snabbt. Offret kan drabbas av anafylaktisk chock, som sjukvårdspersonal behandlar med en dos adrenalin. Personer som vet att de är allergiska mot getingsting kan hålla en EpiPen – en pennformig spruta avsedd för egenbehandling – i sin första hjälpen-låda hemma, ifall en akutsituation skulle uppstå.
Begreppen bålgeting, geting och bi är inte utbytbara utan avser olika arter av stickande insekter. Ordet geting syftar på flygande insekter som inte är bin, och de flesta av dessa kan sticka.
Bålgetingar och vanliga getingar tillhör båda familjen Vespidae, men de går att skilja åt genom färg och teckning och skiljer sig dessutom markant från bin.
Många tror att bålgetingar bitar i stället för att sticka, men de kan faktiskt göra båda sakerna samtidigt. Till skillnad från honungsbiet har bålgetingen heller ingen borstförsedd gadd; den dör därför inte när den sticker utan kan sticka gång efter gång.
Den vita fläckiga bålgetingen är den vanligast förekommande arten i USA. Den skiljer sig från den vanliga getingen genom sina vit-svarta teckningar och sina bovanor. Den bygger runda pappersbon med en diameter på upp till 30 centimeter, oftast högt uppe i ett träd. Den är normalt endast aggressiv mot människor när de hotar boet, och den livnär sig inte på människors matrester utan jagar och dödar levande larver och flugor.
Stora bålgetingar, även kallade europeiska bålgetingar, är större än de vita fläckiga bålgetingarna och ungefär 2,5 centimeter långa. Deras bon hittas i ihåliga träd, på vindar och i väggar. Till skillnad från andra getingar attraheras de av ljus på natten. Liksom de vita fläckiga bålgetingarna är de inte asätare och brukar bara bli aggressiva när de försvarar boet.
De flestas första impuls är att förstöra ett bålgetingsbo, men experter rekommenderar en mer passiv inställning. Om boet sitter högt uppe i ett träd där människor sannolikt inte kommer att störa det, råder experterna att lämnar det helt orört. De flesta bålgetingar dör under vintern, och även om drottningen överlever och grundar ett nytt samhälle till våren är det osannolikt att hon återanvänder samma bo. Ligger boet däremot i ett område där många personer rör sig är den bästa metoden att angripa det på natten, när alla bålgetingar är inne i boet, och använda kommersiellt tillgängliga aerosolsprejer. Är du allergisk mot getingsting bör du dock aldrig försöka förstöra boet själv, utan istället kontakta en professionell skadedjursbekämpare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online