Träfästingen, även känd som den amerikanska hundfästingen, är en vanligt förekommande fästing med rödbrun färg. Den suger blod från alla medelstora till stora djur, inklusive människor. Det finns inga symtom som är specifika för själva bettet av en trädfästing. Däremot kan trädfästingar bära på en rad olika sjukdomar som kan överföras till människor, och varje sådan sjukdom har sina egna specifika symtom.
Rocky Mountain-fläckfeber är en potentiellt dödlig bakteriesjukdom som ofta finns hos trädfästingen. Personer som insjuknar får ofta influensaliknande symtom, såsom huvudvärk, feber, värkande muskler, illamående, kräkningar och diffusa buksmärtor. Vanligtvis utvecklas ett violett, fläckigt utslag två till fem dagar senare, men utslaget är inte alltid närvarande. I svåra fall kan neurologiska problem uppstå, exempelvis förlamning av nerver eller hörselnedsättning, liksom organsvikt.
Tularemi, ofta kallad kaninfeber, är en bakteriesjukdom som främst drabbar gnagare. Människor kan smittas genom bett från trädfästingar, men sjukdomen kan också spridas via direktkontakt med ett infekterat gnagardjur. Symtomen visar sig oftast två till tio dagar efter bettet. Det vanligaste symtomet är ett sår vid bettstället. Svullna lymfkörtlar, särskilt i armhålorna och ljumsken, är också vanligt. Övriga symtom är i regel ospecifika och omfattar feber, frossa, huvudvärk och kraftig trötthet. Febern kan vara mycket hög och nå upp till omkring 40 grader Celsius.
Ehrlichios är en annan bakteriell infektion som ofta sprids genom bett från trädfästingar. Det finns två former av sjukdomen: human monocyär ehrlichios och human granulocyär ehrlichios. Symtomen är mycket vaga och inkluderar feber, frossa, värkande muskler och en allmän känsla av att vara sjuk. Diarré och utslag är mindre vanliga symtom. Nedsatt aptit samt därmed sammanhängande illamående och kräkningar är vanligt hos barn, men inte hos vuxna. Svår ehrlichios kan likna Rocky Mountain-fläckfeber, och endast laboratorietester kan skilja de båda sjukdomarna åt.
Fästingförlamning är unik eftersom den orsakas direkt av fästingen själv och inte av någon bakterie som fästingen bär på. Tillståndet orsakas av gifter som en honfästing producerar medan den suger blod. Det första symtomet är typiskt en ostadig gång, vilket innebär att man går snett, vaggar och snubblar. I takt med att giftnivån i blodet ökar blir benen domnade och till slut förlamade. Förlamningen rör sig långsamt uppåt i kroppen och kan orsaka andningssvårigheter samt domningar och oförmåga att röra ansiktet och tungan. Obehandlad fästingförlamning kan leda till krampanfall och andningssvikt, vilka båda kan vara dödliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online