Att förstå hur länge ett getingbo kan bestå är viktigt både för skadedjursbekämpning och för ekologiska studier. Boets livslängd beror främst på arten, de rådande miljöförhållandena samt kolonins dynamik. Här går vi igenom skillnaden mellan årliga och fleråriga bon – och vad som avgör hur länge ett bo faktiskt används.
De flesta arter vi möter i Sverige, såsom vanliga getingar, pappersgetingar och vissa lergetingar, bygger bon som bara lever i en enda säsong. Boet byggs upp på våren eller tidiga sommaren och används fram till den första riktigt kyla natten. När temperaturen sjunker dör arbetarna och drottningen, och det övergivna boet lämnas att sönderfalla naturligt över tiden.
Vissa sociala getingar och bålgetingar, bland annat den amerikanska bålgetingen och den asiatiska jättebålgetingen, kan skapa bon som består i flera år. Dessa större och mer komplexa bon erbjuder skydd åt en drottning som övervintrar inne i strukturen. När våren kommer återupptas aktiviteten: nya arbetare expanderar boet och fostrar ytterligare generationer.
Det bör dock noteras att faktorer som väder, rovdjur och mänskliga störningar kan både förkorta och förlänga ett boets livslängd. Ett skadat bo leder ofta till att kolonien flyttar och uppför en ny struktur i närheten.
Trots att ett bo fysiskt kan finnas kvar i flera år är det oftast inaktivt under vinterhalvåret eller när en ny drottning tagit över kolonin.
Om du stöter på ett getingbo på din fastighet är det klokt att inte försöka avlägsna det själv. Kontakta en legitimerad skadedjursbekämpare för en säker bedömning och rätt åtgärd. För mer detaljerad information kan du även läsa vidare på USDA:s sida om getingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online