1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Varför blir du svart i några minuter? Vanliga orsaker till svimning

Att plötsligt bli svart i ögonen och tappa medvetandet i någon minut kan vara både skrämmande och förvirrande. Ofta handlar det om så kallad vasovagal synkope, alltså en vanlig form av svimning, men det finns flera andra möjliga orsaker som är värda att känna till.

Vad är vasovagal synkope?

Vasovagal synkope, som också kallas neurogen medvetandepåverkan eller vagalt anfall, uppstår när vagusnerven – den nerv som förbinder hjärnan med hjärtat – överreagerar på vissa utlösande faktorer. Nerven sänder då signaler som gör att hjärtfrekvensen och blodtrycket sjunker hastigt, vilket leder till ett tillfälligt minskat blodflöde till hjärnan och därmed svimning.

Bland de vanligaste utlösarna finns:

  • Synen av blod
  • Fysiska skador eller smärta
  • Känslomässig stress eller chock
  • Långvarigt stående, särskilt i varma miljöer

Många upplever varningssymptom innan själva svimningen, exempelvis yrsel, illamående, blekhet, kallsvettning och dimsyn. Genom att lägga sig ner och höja benen kan man ofta förhindra att man svimmar helt.

Andra möjliga orsaker till att du blir svart

Även om vasovagal synkope är den vanligaste orsaken finns det flera andra tillstånd som kan ge liknande symtom:

  • Hjärtrytmrubbningar – oregelbunden eller för långsam hjärtrytm kan minska blodflödet till hjärnan.
  • Anemi (blodbrist) – låga halter röda blodkroppar ger sämre syretransport i kroppen.
  • Blodsockerproblem – lågt blodsocker kan orsaka yrsel, darrighet och medvetslöshet.
  • Hyperventilation – snabb och ytlig andning förändrar syre–koldioxidbalansen i blodet.
  • Vätskebrist – dehydrering sänker blodvolymen och blodtrycket.
  • Läkemedel och droger – vissa preparat kan påverka blodtryck, hjärtrytm eller medvetande.
  • Neurologiska sjukdomar – tillstånd som epilepsi kan ge episoder som liknar svimning.
  • Kolmonoxidförgiftning – osynlig gas som syresätter blodet ineffektivt.
  • Hjärtsjukdom – nedsatt pumpförmåga eller klaffel kan ge plötsliga medvetandepåverkan.
  • Stroke – ett blodpropp eller blödning i hjärnan kan orsaka akuta symtom inklusive medvetslöshet.

När bör du söka vård?

Ett enstaka svimningsanfall hos en annars frisk person är oftast ofarligt. Sök dock vård om du svimmar utan tydlig utlösare, om episoderna återkommer, om du har bröstsmärta, hjärtklappning, andnöd eller om svimningen inträffar under fysisk ansträngning. Dessa symtom kan tyda på ett underliggande hjärtproblem och bör alltid utredas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online