
Ödem är den medicinska termen för svullnad i kroppen som orsakas av en onormal ansamling av vätska, även kallad vätskeretention. Svullnaden drabbar oftast ben och fötter, men kan också förekomma i ansiktet, armarna, händerna, buken och området runt lungorna. Ödem kan vara ett symtom på flera olika former av cancer, men även en biverkning av många läkemedel som används i cancervården.
Enligt American Society of Clinical Oncology (ASCO) är ditt ödem direkt kopplat till sjukdomens utveckling om du lider av levercancer, äggstockscancer eller njurcancer. Beror ödemet däremot på dina cancerläkemedel kan det uppstå oavsett vilken typ av cancer du har.
Exempel på cytostatika med kända ödembiverkningar är cyklosporin, leuprorelin, docetaksel, gemcitabin, talidomid och arseniktrioxid. Andra läkemedel inom cancervården som kan orsaka vätskeansamling inkluderar kortikosteroider, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), syntetiska progesteronderivat (gestagener) samt anabola steroider.
Vanliga tecken på ödem är:
Har du dessa symtom bör du kontakta din onkolog (cancerspecialist) så snart som möjligt.
Du kan också uppmärksamha allvarligare tecken på ödem, till exempel:
Upplever du något av dessa symtom ska du omedelbart kontakta din onkolog.
Din onkolog behöver först fastställa orsaken till ditt ödem. Beror det på dina läkemedel finns det ofta möjlighet att lindra symtomen genom att justera din läkemedelsbehandling. Alternativen kan vara att byta till alternativa preparat utan ödembiverkningar, eller att ändra doseringen eller tidsplanen för din nuvarande behandling.
Finns det inga lämpliga alternativ brukar ödemet i regel gå tillbaka när behandlingsperioden är avslutad.
Beror ditt ödem direkt på att cancern fortskrider är behandlingen oftast mer komplicerad, och symtomen kan bli bestående. Möjliga sätt att kontrollera tillståndet innefattar:
Din onkolog kan också ge ytterligare rekommendationer, exempelvis användning av kompressionsstrumpor eller kompressionsärmar, vilka hjälper till att pressa tillbaka vätskan i kroppens normala cirkulation. Du kan underlätta denna återcirkulation genom att undvika att sitta med benen i kors eller stå stilla långa stunder åt gången.
I vissa fall kan även arbetsterapi eller fysioterapi vara hjälpsamma behandlingsalternativ. Rådfråga alltid din onkolog för mer information, och se till att informera hen innan du gör några ändringar i ditt dagliga vätskeintag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online