Astma är en benägenhet till kronisk inflammation i lungorna, där luftvägarna (luftrören) är reversibelt förträngda. Hos barn är sjukdomen ofta mer komplicerad än hos vuxna, eftersom barnens luftvägar är smalare och lättare blockeras helt.
Vid ett astmaanfall drar sig den glatta muskulaturen i luftrören samman, slemhinnorna svullnar och slembildningen ökar. Andningen blir ansträngd och pipig. Att snabbt kunna bedöma och behandla ett anfall kan vara avgörande för barnets hälsa och säkerhet.
Mät barnets pef-värde (peak expiratory flow) för att avgöra hur kraftigt anfallet är. Indikatorn på pef-mätaren fungerar ungefär som en trafiksignal: grönt område betyder optimal nivå, gult område varnar för att anfallet närmar sig en farlig nivå, och rött område signalerar ett allvarligt anfall som kräver intensiv behandling.
Artärblodgaser visar nivåerna av syre och koldioxid i blodet. Blodstatus och elektrolytvärden avslöjar om det finns en infektion, om barnet är uttorkat och om barnet behöver vätske- och elektrolytersättning.
Koppla barnet till en pulsoximeter (SpO2-monitor) för kontinuerlig mätning av syremättnaden i blodet. Ge därefter syrgas via ansiktsmask, nasalkanyl eller syrgaskuvös, beroende på syresättningsnivån. Ett värde på 88 procent eller lägre kräver mer aktiv behandling.
Använd doseraerosoler – både lindrande medicin som salbutamol (Albuterol) och lokalt verkande kortison som budesonid (Pulmicort). Vid allvarligare fall som kräver sjukhusvård kan kortison ges intramuskulärt eller intravenöst, till exempel metylprednisolon (Solu-Medrol). Långvarig behandling med förångare, dygnet runt, kan stoppa statusastmatikus – ett akut, svårt astmaanfall som inte svarar på annan behandling. Visar blododlingen bakterier i stället för virus behövs bredspektrumantibiotika som ett komplement till övrig behandling.
Vätska hjälper till att späda ut sekret, motverka uttorkning och återställa viktiga elektrolyter. Vid lindrig uttorkning fungerar oral vätskeersättning och sportdrycker väl. Vid kraftigare uttorkning ges intravenösa vätskor, som glukos med Ringer-laktat (D5/LR) eller 0,9-procentig koksaltlösning, tillsammans med ersättning av viktiga elektrolyter som kalium.
Ett barn med astmasymtom bör alltid undersökas av sjukvårdspersonal. Kontakta akuten omedelbart om barnet har mycket svårt att andas, får blåaktiga läppar eller fingertoppar, verkar slö eller omtöcknat, eller om pef-värdet ligger i det röda området trots behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online