Rh-faktorn är en viktig del av din blodgrupp. Utöver de klassiska blodgrupperna A, B, AB och O kan blodet antingen vara Rh-positivt eller Rh-negativt. Att känna till sin blodgrupp är avgörande – både för att kunna få rätt blodtyp vid en transfusion och för en trygg graviditet.
Rh-faktorn identifierades år 1940 av forskarna Karl Landsteiner och A.S. Weiner. Namnet kommer från rhesusapen, eftersom deras forskning kopplade samman ett visst ämne i mänskligt blod med ett motsvarande ämne som finns i rhesusapans blod.
Vilken Rh-grupp du tillhör bestäms av de antigener som finns i ditt blod. Har du antigener på ytan av dina röda blodkroppar är du Rh-positiv. Saknas dessa antigener klassificeras ditt blod som Rh-negativt.
Rh-negativt blod är relativt sällsynt. Enligt organisationen The Red Thread har endast cirka 16,6 procent av världens befolkning Rh-negativt blod, vilket gör det till en av de mer ovanliga blodtyperna globalt.
För gravida kvinnor kan Rh-faktorn ha stor betydelse. Om en Rh-negativ kvinna bär på ett Rh-positivt foster kan hennes immunsystem börja bilda antikroppar mot fostrets blodceller. Detta tillstånd kallas Rh-sensibilisering.
Ett Rh-positivt foster som angrips av moderns antikroppar riskerar att utveckla anemi, drabbas av hjärtsvikt eller i värsta fall dö. Därför kontrolleras alltid blodgruppen hos gravida, och förebyggande behandling med anti-D-immunglobulin erbjuds ofta för att förhindra sensibilisering.
Rh-faktorn ärvs via generna. Eftersom den negativa faktorn är recessiv krävs det att båda föräldrarna bär på anlaget för att ett barn ska kunna födas Rh-negativt. Är båda föräldrarna Rh-negativa blir barnet alltid Rh-negativt, medan två Rh-positiva föräldrar i vissa fall ändå kan få ett Rh-negativt barn om de båda bär på det recessiva anlaget.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online