Vad är en tredjegradsbrännskada?
Brännskador klassificeras efter deras svårighetsgrad och hur omfattande skadorna på vävnaden är. Tredjegradsbrännskador är den mest allvarliga formen, eftersom de inte bara skadar alla hudlager utan även underliggande vävnader. De kan dessutom leda till allvarliga komplikationer, exempelvis cirkulatorisk chock.
En tredjegradsbrännskada framstår ofta vit eller svart på ytan på grund av förkolning från djupa och utbredda brännskador. Detta skiljer sig från andragradsbrännskador, som endast påverkar huden, bildar blåsor och gör att huden ser röd och svullen ut. Vid en tredjegradsbrännskada kan även ben, fett och muskler skadas. Eftersom nervändarna ofta förstörts kan skadan i vissa fall kännas oväntat smärtfri, vilket gör den extra farlig.
Instruktioner: Så agerar du vid en tredjegradsbrännskada
- Bedöm den skadades tillstånd. Kontrollera puls och andning. Detta är avgörande, eftersom chock kan uppstå beroende på hur allvarlig skadan är.
- Applicera inga ämnen på såret. Använd aldrig antibiotikasalva, alkohol eller väteperoxid på brännskadestedet.
- Spricka inte blåsor. Undvik att öppna eller punktera blåsor på den skadade huden.
- Frita området från tryck. Se till att inget tryck ligger mot den brända kroppsdelen.
- Använd aldrig is. Att lägga is på brännskadan kan utlösa chock.
- Täck skadan. Lägg på ett bandage eller sterilt kompress, anpassat efter skadans storlek och placering.
- Håll fingrar och tår åtskilda. Om händer eller fötter är brända ska fingrarna respektive tårna separeras med förband eller bomull.
- Höj den skadades huvud. Placera huvudet över bröstnivå för att förebygga chock.
- Ring 112 omedelbart. En tredjegradsbrännskada är ett allvarligt medicinskt akutläge. Till skillnad från andra typer av brännskador kan den inte behandlas på egen hand – den skadade måste till sjukhus.
Kom ihåg
Tredjegradsbrännskador kräver alltid professionell vård, oavsett hur bra offret mår i stunden. Snabb korrekt första hjälp kan lindra skadan och förebygga komplikationer, men slutbehandlingen ska alltid ske inom sjukvården.
