Näthinnan är en liten men livsviktig vävnad inuti ögat. Dess fysiologi är en grundförutsättning för en klar och normal syn. Olika sjukdomar, skador och naturliga faktorer kan dock leda till att näthinnan lossnar från sitt underlag. Eftersom symtomen alltid innebär någon grad av synpåverkan räknas en näthinneavlossning som ett akut medicinskt tillstånd. En näthinneavlossning som inte behandlas snabbt kan resultera i permanent synskada eller blindhet.
Näthinnan är en tunn, genomskinlig och ljuskänslig vävnad som sitter längst bak i ögat. Hornhinnan och ögats lins fokuserar ljuset mot näthinnan, som i sin tur omvandlar ljussignalerna till nervimpulser och skickar dem via synnerven till hjärnan, där informationen bearbetas till bilder. Näthinnan brukar liknas vid filmen i en analog kamera – med den skillnaden att den kan registrera otaliga bilder i snabb följd.
Den centrala delen av näthinnan kallas macula, eller gula fläcken, och ansvarar för det skarpa seendet. Ljusreceptorerna i näthinnan består av specialiserade celler som kallas stavar och tappar. Stavarna gör oss möjliga att se i mörker, medan tapparna hanterar färgseende och detaljer.
En näthinneavlossning innebär att näthinnan har lossnat från den underliggande vävnaden i ögat. Ungefär två tredjedelar av ögats inre är fyllda av en klar, geléaktig substans som kallas glaskroppen. Om denna gel av någon anledning släpper från näthinnan kan den dra i vävnaden och orsaka en spricka. Genom en sådan spricka kan sedan vätska tränga in och samlas under näthinnan, vilket successivt får den att lossa helt från ögonväggen.
Enligt Medline Plus kan näthinnan spricka spontant, utan någon yttre orsak eller skada. Trauma mot huvudet eller ögat, komplikationer efter gråstarrsoperation, ärftlig belastning med näthinneavlossning i familjen samt vissa andra ögonsjukdomar är välkända riskfaktorer, enligt National Eye Institute. Även diabetes och svår närsynthet (myopi) ökar risken för att näthinnan lossnar.
Näthinneavlossning drabbar oftast bara ett öga åt gången. Har näthinnan dock lossnat i ett öga finns en förhöjd risk att även det andra ögats näthinna lossnar senare i livet, vilket gör regelbundna ögonkontroller extra viktiga för drabbade.
Typiska symtom på näthinneavlossning är ljusa blixtrar i perifera synfältet, suddig syn, partiell synförlust samt så kallade "flugor" – små prickar eller trådar som tycks flyta omkring i synfältet. De ljusblixtar som ofta förknippas med tillståndet orsakas av att glaskroppen drar i eller stöter mot näthinnan. Flugorna, å andra sidan, beror på förtätade partiklar i glaskroppen som kastar skuggor på näthinnan.
Ett ytterligare varningstecken är en skugga eller ett "ridåliknande" mörker som sakta breder ut sig över en del av synfältet. Upplever du en sådan skugga ska du omedelbart söka vård hos en ögonläkare, eftersom det kan tyda på att avlossningen redan pågår.
Enligt Medline Plus kräver de flesta fall av näthinneavlossning kirurgisk behandling inom kort efter att symtomen debuterat. Ju tidigare ingreppet görs, desto större är chansen att bevara synen. En näthinneavlossning kan drabba människor i alla åldrar, men statistik från National Eye Institute visar att tillståndet är vanligast hos män över 40 år, särskilt bland personer med europeiskt ursprung.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online