Icke-intakt hud, per WHO-definition, är varje störning av epidermisk kontinuitet från ett brott i de ytliga skyddande lagren (epidermis) eller djupare (dermis/subcutis). Det utgör en port för infektion, vätskeförlust och systemiska komplikationer.
Klassificering efter djup
| Kategori | Djup | Exempel |
|---|
| Ytlig | Endast epidermis | Årskador, excoriationer, ytliga brännskador (1:a graden), hudreav (Typ 1) |
| Partiell tjocklek | Epidermis + del av dermis | Blåsor, 2:a gradens brännskador, hudreav (Typ 2), ytliga sår |
| Fullständig tjocklek | Genom dermis in i subcutis | 3:e/4:e gradens brännskador, djupa sår, kirurgiska sår, trycksår (Stadium 3/4), nekrotiska ulcus |
Etiologiska kategorier
- Mekaniska: friktion, skjuvning, tryck, trauma.
- Termiska: brännskador, frostskador.
- Kemiska: irritanter, ätande medel, cytostatikaextravasat.
- Fukt-associerade (MASD): inkontinens, såravflöde, svett.
- Vaskulära: arteriell/venös/lymfatisk insufficiensulcus.
- Jatrogena: kirurgiska incisions, dränslag, enhetsrelaterade (MARSI).
Kliniska konsekvenser
- Barriförlust → infektionsrisk, vätske/elektrolyt/proteinförlust, termoregleringssvikt.
- Smärta, klåda, psykosocial påverkan.
- Fördröjd läkning → kroniskt sår (>4–6 veckor).
Dokumentationsgrunder
- Läge, dimensioner (L×B×D), underminering, sinustrakter.
- Sårbotten: % nekros, slough, granulation, epitelisering.
- Kant: fäst, rullad, förhornad, erytem, induration.
- Perisår: intakt, ödem, induration, cellulit.
- Exsudat: mängd, typ, lukt.
- Fotografering med måtskala.
Infektionsprevention
- Aseptisk/ren teknik per sårtyp.
- Lämpliga förband (fuktbalans, antimikrobiellt om indikerat).
- Debridement av nekrotisk belastning.
- Systemiska antibiotika bara vid spredande/systemisk infektion.
Noggrann bedömning och hantering av icke-intakt hud förhindrar komplikationer och främjar läkning.
