Njurvenstrombos, eller en blodpropp i njurvenen, är ett ovanligt tillstånd där en blodpropp bildas i den ven som leder blod från njurarna till hjärtat. Proppen blockerar blodflödet, vilket kan leda till nedsatt njurfunktion eller njursvikt. I vissa fall kan hela eller delar av proppen lossna och färdas med blodet till lungorna, vilket orsakar en lungemboli – ett potentiellt livshotande tillstånd.
Hos vuxna utvecklas tillståndet oftast gradvis, medan det hos barn och spädbarn kan utvecklas betydligt snabbare och utgör ett större hot mot deras hälsa.
En person med njurvenstrombos kan uppleva smärta i övre delen av ryggen, minskad urinproduktion eller blod i urinen. Bröstsmärta och andnöd kan förekomma om proppen har vandrat till lungorna. Andra symtom inkluderar högt blodtryck, feber, skarp smärta längs en sida av kroppen samt en förstorad njure. Vissa personer drabbas dock helt utan symtom, vilket gör tillståndet svårt att upptäcka.
Vätskebrist (dehydrering), som minskar blodvolymen och kan bidra till koagulering, är den vanligaste orsaken till njurvenstrombos bland spädbarn och barn. Hos vuxna kan orsakerna vara trauma mot rygg eller buk som leder till ärrbildning, vilken hindrar blodflödet i njurvenen. Andra tillstånd som kan leda till proppbildning är njurtumörer som växer in i njurvenen och blockerar blodströmmen, samt nefrotiskt syndrom – en sjukdom där njurarna är skadade och läcker protein.
En läkare kan misstänka njurvenstrombos genom att känna på bukområdet efter tecken på förstorad njure och lyssna på buken med stetoskop för att upptäcka onormala ljud som kan tyda på blockerat blodflöde i njurvenen. Blod- och urinprov kan också avslöja problem med koaguleringen. En patient med nefrotiskt syndrom kan ha onormalt höga halter av protein i urinen och förhöjda kolesterolvärden i blodet. För att bekräfta diagnosen används idag även bilddiagnostik, exempelvis ultraljud med doppler, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR).
Alla som har symtom på njurvenstrombos bör omedelbart söka medicinsk hjälp. Spädbarn och barn behöver akut vård om de har hög feber (cirka 39 grader eller mer), plötslig svullnad i ett ben eller andra symtom som tyder på tillståndet. Föräldrar bör också vara uppmärksamma på tecken på vätskebrist, såsom gråt utan tårar, extrem svaghet, insjunkna kinder och buk samt yrsel. Andra varningstecken är kraftig törst, mörk urin och torr mun.
Intravenös vätska är den vanligaste behandlingen för patienter som drabbats av njurvenstrombos på grund av vätskebrist. I andra fall fokuserar behandlingen på att förhindra att proppen vandrar till lungorna, där den kan bli livshotande. Blodförtunnande läkemedel kan hjälpa till att lösa upp proppen. Ibland opererar läkarna bort proppen eller en skadad del av njuren, och öppnar sedan den blockerade venen med hjälp av flexibla katetrar. Vissa patienter behöver dessutom vila i säng under en tid efter behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online