Njursjukdom kan störa kroppens vätskebalans och ofta leda till viktökning. Även om viktnedgång kan minska risken för att drabbas av njurproblem är det omvända – att förbättra njurhälsan genom kost- och livsstilsförändringar – minst lika viktigt.
Dina njurar fungerar som kroppens filtersystem. De här bönformade organen avlägsnar avfallsämnen, återvinner viktiga näringsämnen och elektrolyter samt reglerar kroppens vätskenivåer.
När njurfunktionen försämras kan kroppen antingen förlora för mycket vätska eller behålla överskottsvätska. Vätskeansamling är ett av de vanligaste sätten som njursjukdom påverkar kroppsvikten.
Viktökning i samband med njursjukdom är oftast inte samma sak som viktökning vid fetma. Hos njurpatienter speglar de extra kilona ofta en ansamling av vätska snarare än mer kroppsfett.
Om njurarna inte kan filtrera tillräckligt mycket vätska från blodet stannar överskottsvattnet kvar i vävnaderna. Eftersom en liter vatten väger ungefär ett kilo kan redan några extra liter ge en tydlig skillnad på vågen.
Eftersom denna viktökning bygger på vätska har enbart kostförändringar liten omedelbar effekt. Först när njurfunktionen förbättras eller överskottsvätskan avlägsnas – med hjälp av läkemedel, dialys eller transplantation – visar vågen en verklig minskning.
Fetma orsakar inte direkt njursjukdom, men den bidrar till tillstånd som diabetes och högt blodtryck, vilka i sin tur ökar risken för njurskador. Även stillasittande vanor och en obalanserad kost höjer blodtrycket och blodsockernivåerna, vilket ytterligare hotar njurhälsan.
Övervikt kan alltså indirekt förstärka risken för njurskador genom de tillstånd den ofta leder till. Dessutom kan viktdiskriminering skapa stress, vilket negativt påverkar den allmänna hälsan – även njurfunktionen.
Att enbart gå ner i vikt återställer inte automatiskt njurarnas funktion. Kontroll av diabetes, högt blodtryck och andra metabola problem kan dock skydda njurarna och över tid bidra till att bevara eller förbättra deras förmåga.
Forskning från 2014 tyder på att viktnedgång som förbättrar ämnesomsättningen och den allmänna hälsan också kan gynna njurarna indirekt.
När njurarnas filtration försämras ansamlas ämnen som normalt utsöndras – bland annat kalium, natrium och fosfor – och kan bli giftiga för kroppen. Obalans i dessa elektrolyter kan påverka blodtrycket, hjärtrytmen och vätskefördelningen, vilket ibland förvärrar vätskeansamlingen.
Vätskeöverskott är vanligast i senare skeden av kronisk njursjukdom (CKD) eller vid njursvikt i slutstadiet (ESRD). Då har kroppen förlorat förmågan att göra sig av med överskottsvatten via urinen.
För patienter med obehandlad diabetes, högt blodtryck eller andra riskfaktorer rekommenderar vården ofta kost- och livsstilsförändringar för att bromsa sjukdomsutvecklingen.
När kronisk njursjukdom eller njursvikt väl har diagnostiserats beror behandlingen på hur mycket njurfunktion som återstår. Tidiga stadier kan ofta hanteras med läkemedel som reglerar blodsocker, blodtryck och vätskebalans, medan mer framskriden sjukdom vanligen kräver dialys.
Dialys – oavsett form, hemodialys eller peritonealdialys – syftar till att filtrera bort gifter och avlägsna överflödig vätska. En njurtransplantation är den bästa långsiktiga lösningen, men många patienter är beroende av dialys medan de väntar på en lämplig donator.
Viktväxlingar är vanliga vid framskriden njursjukdom. Vätskeansamling kan orsaka viktökning, medan strikta restriktioner gällande vätska och kost kan leda till viktnedgång.
Viktnedgång kan alltså minska risken att utveckla njursjukdom genom att förbättra högt blodtryck och diabetes. Hos patienter som redan har njursjukdom styrs däremot viktförändringarna mer av vätske- och elektrolytförskjutningar än av förändringar i kroppsfettet.
Njurhälsa och kroppsvikt hänger tätt samman, framför allt genom kroppens vätskebalans. Diskutera individuella kost- och livsstilsplaner med ditt vårdteam för att ta hänsyn till dina specifika riskfaktorer, din njurfunktion och dina övergripande hälsomål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online