Polycystisk njursjukdom (PKD) är en ärftlig sjukdom som ärvs via generna från förälder till barn. Sjukdomen har fått sitt namn av de många cystor som samlas på njurarna. Cystorna är inte elakartade utan fyllda med vätska. Vid PKD kan cystor dessutom växa i andra delar av kroppen, till exempel i bukspottkörteln eller levern.
Cystorna stör njurarnas normala funktion, och med tiden kan skadan bli så omfattande att njurarna slutar fungera. Sjukdomen kan ge många olika symtom, som här delas upp i flera kategorier.
Eftersom njurarna kan vara täckta av cystor blir de ofta kraftigt förstorade – ibland lika stora som en fotboll. Njurinfektioner och urinvägsinfektioner är vanliga vid polycystisk njursjukdom, och du kan också drabbas av njursten.
Vanliga tecken är blod i urinen vid vattenkastning samt ökat behov av att urinera under natten.
Cystorna är fyllda med vätska, och i takt med att de växer kan de trycka mot njurens blodkärl. Detta kan i sin tur leda till högt blodtryck. Värdena kan bli mycket höga och kritiska, därför är det viktigt att du mäter och dokumenterar ditt blodtryck dagligen om du har sjukdomen.
Hjärtklaffarna kan också påverkas, vilket ibland leder till mitralisklaffprolaps.
Andra symtom inkluderar huvudvärk och en utspänd buk. Du kan uppleva kraftig smärta, till och med kramper, i buken och i flankerna. Smärtan kan bero på blödningar, blodproppar eller stenar. De förstorade njurarna kan också orsaka smärta i ryggen eller sidorna.
Många känner sig trötta hela tiden och kan även få värk i lederna.
Polycystisk njursjukdom kan utvecklas till ett livshotande tillstånd. Njursvikt är en verklig risk, men PKD kan också orsaka förstoring av hjärtat, aneurysm i hjärnan samt aortaaneurysm. Om blodtrycket stiger för högt finns det risk för stroke.
Om du är gravid kan du drabbas av preeklampsi, ett tillstånd kopplat till högt blodtryck. Komplikationer kan även uppstå i tjocktarmen, exempelvis divertikulos eller bråck.
För att ställa diagnos bedömer läkaren dina symtom och utför lämpliga undersökningar utifrån det du beskriver och vad som framkommer vid undersökningen. Ett urinprov kan tas, vilket ofta visar spår av protein eller blod i urinen. Även ett fullständigt blodprov kan göras.
Bildundersökningar som ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR) visar hur njurarna ser ut. Läkaren kan också beställa genetiska tester för att bekräfta diagnosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online