Barbiturater är läkemedel som dämpar det centrala nervsystemet. Dessa preparat användes i stor utsträckning för att behandla ångest och insomni innan bensodiazepiner gjorde sitt intåg. Barbiturater ökar den totala sömntiden, men detta sker på bekostnad av kvaliteten och mängden REM-sömn (sömn med snabba ögonrörelser). Idag används de sällan som sömnmedel på grund av risken för beroende och överdosering, men deras effekter på sömnen är väl dokumenterade.
Barbiturater påverkar både kvantiteten och kvaliteten på de olika sömnstadierna. Insomningen sker markant snabbare, medan mängden REM-sömn minskar.
Barbiturater klassas som hypnotika eftersom de kraftigt förkortar sömnlatensen – alltså den tid det tar för en person att somna. Med dessa läkemedel blir tiden till insomning betydligt kortare, och även den totala sömntiden ökar.
REM-sömnen reduceras vid användning av barbiturater. Det tar längre tid innan REM-fasen inleds, och fasen blir kortare och lätt avbruten. Vid utsättning av barbiturater uppstår ofta en så kallad REM-rebound, där mängden REM-sömn ökar kraftigt. Detta kan i sin tur leda till REM-beteendestörning, ett tillstånd där drömmar fysiskt ageras ut under sömnen.
Enligt American College of Psychopharmacology påverkas inte stadierna av djupsömn (slow wave sleep) i någon större utsträckning av barbiturater.
Barbiturater kan minska andningsdriften. Patienter med redan befintliga andningsproblem, såsom sömnapné, löper därför en högre risk vid behandling med barbiturater och bör använda dem endast under noggrann medicinsk övervakning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online