Bullös öroninflammation – ibland felaktigt stavat som "lökformig" öroninfektion – är en medicinsk benämning för tillståndet bullös myringit, även kallat infektiös myringit. Enligt National Institutes of Health (NIH) rör det sig om ett smittsamt tillstånd som kännetecknas av blåsbildning på trumhinnan, det tunna membran som skiljer ytterörat från mellanörat.
De vanligaste symtomen vid bullös öroninflammation är kraftig smärta i det drabbade örat, som oftast varar i en till två dagar. Dessutom kan den drabbade uppleva:
Tillståndet uppstår i regel som en följd av en tidigare virus- eller bakterieinfektion, till exempel en förkylning. I mer sällsynta fall kan det även utvecklas på grund av en bakteriell infektion orsakad av mykoplasma. Blåsorna på trumhinnan bildas när inflammation leder till att vätska ansamlas under hudlagret.
En diagnos ställs genom att läkaren undersöker örat med hjälp av en otoskop, ett instrument som gör det möjligt att granska trumhinnan. Vid undersökningen syns de karakteristiska blåsorna, vilket skiljer bullös myringit från andra former av öroninflammation.
Behandlingen av bullös myringit kan variera beroende på svårighetsgrad, men omfattar oftast en kur med antibiotika – antingen i tablettform eller som örondroppar som appliceras direkt i örat. I vissa fall kan läkaren även punktera blåsorna för att lindra trycket och smärtan. Smärtstillande läkemedel kan dessutom förskrivas för att hantera besvären under läkningsperioden.
I de allra flesta fall läker en bullös öroninfektion helt utan några bestående följder. I ett litet antal fall kan dock en hörselnedsättning kvarstå även efter att själva infektionen har läkt ut. Det är därför viktigt att söka vård vid kvarvarande hörselbesvär och att följa upp behandlingen med en läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online