Känns det som att hjärtat fladdrar?
Det är en vanlig upplevelse – hjärtat verkar hoppa över ett slag, flimra till eller jobba extra hårt i några sekunder. Ofta är det helt ofarligt, men ibland kan det vara ett tecken på något som behöver utredas. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna och vad du bör tänka på.
Möjliga orsaker till hjärtfladder
- Hjärtklappning och extraslag: Enstaka hjärtfladdrar beror ofta på så kallade extraslag – hjärtslag som kommer lite tidigare än normalt, följt av en kort paus. Vanliga utlösande faktorer är stress, oro, koffein, nikotin, alkohol, vätskebrist, sömnbrist och hormonella förändringar.
- Arytmier (rytmrubbningar): Viss hjärtfladder beror på arytmier, alltså onormala hjärtrytmer. De kan vara godartade eller så allvarliga att de kräver medicinsk behandling, och de kan ge snabb, långsam eller oregelbunden puls. Vanliga former är förmaksflimmer, förmaksflutter, supraventrikulär takykardi och ventrikulär takykardi.
- Prolaps i mitralisklappen (MVP): Ett tillstånd där klaffen mellan två av hjärtats håligheter inte sluter helt tätt. Det kan ge ett blåsljud och ibland även kännas som hjärtklappning.
- Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel): En sköldkörtel som producerar för mycket hormoner kan orsaka hjärtklappning, ofta tillsammans med viktnedgång, värmeöverkänslighet och ökad aptit.
- Anemi (blodbrist): Ett lågt antal röda blodkroppar eller låga hemoglobinvärden tvingar hjärtat att arbeta hårdare, vilket kan leda till klappning och fladder.
- Elektrolytrubbningar: Onormala nivåer av elektrolyter som natrium, kalium, magnesium och kalcium kan påverka hjärtats funktion och utlösa rytmrubbningar.
- Underliggande sjukdomar: Hjärtfladder kan också kopplas till andra tillstånd, exempelvis hjärtsjukdom, kranskärlssjukdom, hypertrofisk kardiomyopati och hjärtsvikt.
- Läkemedel: Vissa läkemedel, bland annat betablockerare och kalciumantagonister, kan ha hjärtklappning eller hjärtfladder som biverkan.
Sök vård vid återkommande besvär
Känner du ofta av hjärtfladder, eller stör besvären din vardag, är det viktigt att kontakta läkare för en korrekt diagnos och rätt hantering. Vanliga undersökningar är elektrokardiogram (EKG) eller en Holtermonitor – en bärbar apparat som registrerar hjärtats elektriska aktivitet under ett dygn eller längre.
Behandlingen anpassas efter den bakomliggande orsaken och kan innefatta livsstilsförändringar, justering av läkemedel eller mer specifik behandling av en rytmrubbning. Sök akut vård om du samtidigt får bröstsmärta, andnöd, yrsel eller känner dig svimfärdig.
