När yrsel åtföljs av ensidiga öronsymtom, lokaliseras patologin typiskt till det vestibulära systemet – inklusive det inre örat, vestibulära nerven eller deras centrala kopplingar. En metodisk klinisk metod är avgörande för att identifiera den underliggande orsaken och vägleda lämplig hantering.
Perifera vestibulära orsaker (Mest vanliga)
Benign paroxysmal positionell yrsel (BPPV)
- Korta episoder av yrsel (typiskt <1 minut) utlösta av specifika huvudpositionsförändringar, såsom att vända sig i sängen eller titta uppåt.
- Orsakad av förskjutna otokonier (kalciumkarbonatkristaller) som vandrar in i den posteriore boggängliga kanalen.
- Diagnos bekräftas via Dix-Hallpike-manöver; Epley-repositioneringsmanöver är ofta kurativ.
Vestibular neurit och labyrintit
- Akut, kontinuerlig yrsel som varar dagar, åtföljd av illamående och kräkningar. Vestibular neurit sparar hörseln, medan labyrintit inkluderar hörselnedsättning.
- Typiskt viral eller post-viral ursprung; självläkande förlopp. Kortvariga vestibulära sedativa kan hjälpa, men tidig vestibulär rehabilitering är nyckeln till återhämtning.
Ménières sjukdom
- Episodisk yrsel som varar 20 minuter till 12 timmar, kombinerad med varierande hörselnedsättning, tinnitus och öronfullhet.
- Underliggande endolymfatisk hydrops. Hantering inkluderar låtsaltkost, diuretika, betahistin; intratympanisk gentamicin eller steroid vid refraktära fall.
Perilymfatisk fistula
- Rivning i oval eller runda fönstermembran på grund av trauma, barotrauma eller ansträngning. Presentera med yrsel och hörselnedsättning förvärrad av tryckförändringar (t.ex. Valsalva-manöver).
Vestibular schwannom (Akustikusneurinom)
- Långsamt växande benign tumör av kranialnerv VIII. Kennetecken inkluderar progressiv ensidig hörselnedsättning, tinnitus och obalans (sann yrsel är mindre vanlig).
- Kontrasterad MRI av de inre hörgangarna är diagnostisk guldstandard.
Centrala orsaker (Neurologiska)
- Hjärnstam eller cerebellär stroke (vertebrobasilär territorium) – HINTS-undersökning (Head Impulse, Nystagmus, Test of Skew) är kritisk för differentiering från perifera orsaker.
- Vestibulär migrän – den vanligaste centrala orsaken till episodisk yrsel; diagnostiseras av yrselepisförbundna med migränsymtom (fotofobi, huvudvärk, visuell aura).
- Multipel skleros – demyeliniserande plack som påverkar vestibulära banor.
Andra överväganden
- Otitis media eller interna (infektion)
- Temporärbens trauma/fraktur
- Läkemedelsbiverkningar (aminoglykosider, slingan diuretika, cisplatin, antikonvulsiva)
- Kardiovaskulära: ortostatisk hypotension, arytmi, transient ischemisk attack
- Metabola: hypoglykemi, sköldkörtelfunktionsstörning
Diagnostisk metod
- Anamnes: Karaktärisera tidpunkt, utlösare, varaktighet och associerade symtom (hörselförändringar, tinnitus, neurologiska defekter).
- Undersökning: HINTS-undersökning, Dix-Hallpike-manöver, kranialnervbedömning, gång- och Romberg-test.
- Audiometri: Baslinje hörselutvärdering är avgörande.
- Bilddiagnostik: MRI hjärna med inre hörgangsprotokoll vid centrala tecken, asymetrisk hörselnedsättning, progressiva symtom eller atypisk presentation.
När du ska söka akut vård
- Plötslig yrsel plus något centralt tecken (riktningsändrande nystagmus, skew-deviation, dysartri, ataxi, svaghet) – behandla som stroke tills motsatsen är visat.
- Plötslig hörselnedsättning – behandling inom 72 timmar ger bäst chans till återhämtning.
- Huvudtrauma med vestibulära symtom.
