I de flesta fall bör stelkrampsvaccin inte ges på den sida av kroppen där skadan sitter. Det rekommenderade injektionsstället är deltoideusmuskeln – alltså muskeln på överarmens utsida – på den arm som inte är skadad. Om vaccinet administreras i närheten av ett sårat eller inflammerat område ökar risken för lokala reaktioner, smärta och obehag vid injektionsstället.
Deltoideusmuskeln har god blodcirkulation och ett tillräckligt muskulöst lager, vilket gör att vaccinet tas upp effektivt av kroppen. Det bidrar till ett optimalt immunförsvar samtidigt som risken för biverkningar som svullnad, rodnad och ömhet minimeras. Har du skadat ena armen väljer vården därför normalt den andra, oskadade armen.
Vid vaccination mot stelkramp är det viktigt att följa de riktlinjer som ges av hälso- och sjukvårdsmyndigheter samt av behandlande personal. De bedömer både vilket injektionsställe som passar bäst och om ytterligare åtgärder behövs, exempelvis stelkrampsimmunglobulin vid djupa eller kraftigt smutsiga sår.
Kontakta vården om du är osäker på när du senast vaccinerades, eller om såret visar tecken på infektion. En komplett grundvaccination ger skydd i många år, men vid viss typ av skador kan en påfyllnadsdos rekommenderas om det gått mer än tio år sedan senaste dosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online