Utländskt accentsyndrom (Foreign Accent Syndrome, FAS) är en extremt ovanlig talstörning. Mellan åren 1941 och 2009 finns det dokumenterat endast cirka 60 diagnostiserade fall världen över. I takt med att fler personer får diagnosen lär sig forskare och läkare mer om vad som orsakar syndromet, vilka utfall det kan leda till och vilka behandlingsmetoder som ger bäst resultat vid denna sällsynta talsjukdom. Den absoluta majoriteten av de hittills diagnosticerade fallen har orsakats av en stroke.
Personer som drabbats av en stroke som leder till utländskt accentsyndrom utvecklar plötsligt en accent som skiljer sig helt från deras egen. De kan ha varken besökt eller bott i det område som accenten kommer ifrån. En person från Stockholm kan exempelvis drabbas av stroke och plötsligt börja tala med kraftig italiensk accent.
Det mest kända fallet av denna sällsynta talstörning inträffade 1941, då en norsk kvinna fick allvarliga huvudskador av granatsplitter under andra världskriget. När hon återfick talförmågan upptäckte omgivningen att hon nu talade med tydlig tysk accent – något som väckte stor uppmärksamhet i det då ockuperade Norge.
Utländskt accentsyndrom beror på en allvarlig huvudskada eller strokerelaterade skador i ett eller flera områden av hjärnan som ansvarar för talet. Den sällsynta talstörningen beror oftast på skador i hjärnans vänstra hemisfär, där språkbearbetningen sker. Endast två kända fall har orsakats av strokeskador i höger hemisfär, i ett område som påverkar talets prosodi, det vill säga dess rytm och betoning.
Forskning har senare visat att syndromet även i sällsynta fall kan kopplas till andra tillstånd, exempelvis svår migrän, multipel skleros eller traumatiska hjärnskador – men stroke är fortfarande den vanligaste orsaken.
Diane Garst och William Katz vid University of Texas i Dallas menar att personer med utländskt accentsyndrom uppvisar både prosodiska och segmentella förändringar i sitt tal:
Strokeskador kan påverka den ena eller båda dessa aspekter av talet, vilket gör att patienten låter som om hen talar med en främmande accent.
Enligt American Speech-Language-Hearing Association (ASHA) är diagnos och behandling av utländskt accentsyndrom mest effektiv med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Det lämpliga teamet inkluderar en neurolog, radiolog och logoped för medicinsk diagnos och behandlingsplanering. En klinisk psykolog och en neuropsykolog involveras för att säkerställa att störningen inte är en konverteringsstörning utan faktiskt beror på organiska hjärnskador.
Efter diagnosen innefattar behandlingen vanligtvis:
Den person som diagnostiserats med utländskt accentsyndrom bör få psykologiskt stöd. Många upplever att en del av sin identitet försvunnit och behöver hjälp att anpassa sig till sin nya röst och till de övriga effekterna av strokeskadorna. Ofta krävs även stöd i hanteringen av reaktioner från familj, vänner och bekanta, som kan uppfatta förändringen som både förvirrande och oroande.
Det finns dokumenterade fall där den sällsynta talstörningen gått över av sig själv efter några månader, men den kan också bestå i många år. Kontinuerligt stöd behövs tills personen kan acceptera och anpassa sig till förändringen i sitt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online