Biogenetisk ingenjörskonst är vetenskapen om att förändra gener så att de mer sannolikt uttrycker önskade egenskaper, exempelvis resistens mot sjukdomar, särskilda färger eller nyanser, eller ökad muskeltilväxt. De mest kända biogenetiskt modifierade produkterna är livsmedel framställda med GMO-frön, det vill säga genetiskt modifierade organismer. Tyvärr är denna vetenskap relativt ung, och de potentiella farliga effekterna av gensplittring har inte undersökts fullständigt. Vissa forskare, bland annat Dr. Stanley Ewen, histopatolog vid Aberdeen Royal Infirmary, går så långt som att hävda att de gener som används för att skapa dessa organismer till och med kan orsaka cancer hos människor.
Enligt Biology Online definieras genetisk ingenjörskonst som "tekniken som omfattar alla processer för att förändra en cells genetiska material för att göra det kapabelt att utföra önskade funktioner, exempelvis att producera helt nya ämnen". Detta innebär att genetiskt material tas bort, läggs till, aktiveras eller stängs av beroende på vilka egenskaper forskaren vill att den nya organismen ska ha.
Till exempel kan djurgener förändras så att alla individer med det genetiska materialet föds som albinos. En växt kan även ges en färg som aldrig förekommer i naturen – tänk dig neonrosa majs. Om växtens eller djurets gener inte naturligt bär på egenskapen i fråga, hämtas motsvarande gener från andra organismer och injiceras. En gen som ger flamingos deras rosa färg skulle exempelvis kunna infogas i majsgener för att förändra hur dessa uttrycker sig.
Genetisk ingenjörskonst blev möjlig tack vare DNA-sekvensering. När den genetiska koden väl hade knäckts kunde forskare identifiera var i DNA:t genetiska sjukdomar uppstår – och hur de kan åtgärdas. Utöver detta upptäckte man snart att även andra gener kunde påverkas, exempelvis genom att aktivera egenskaper som en viss ögonfärg eller kroppsform.
Detta liknar det arbete som djuruppfödare bedrivit under långa tidsperioder, men i laboratoriemiljö kan egenskaperna införas inom en enda generation. Forskarna gick sedan steget längre och lyckades skapa livsdugliga organismer som innehåller genetiskt material från flera olika arter, både växter och djur, i en och samma organism. Detta skulle exempelvis kunna användas för att skapa mer attraktiva tomater genom att kombinera gener för fiskhudens färg med vanliga tomater – eller för att framställa en fluorescerande kanin genom att injicera fluorescensgener från dinoflagellater i ett kaninzygot, vilket förändrar kaninens normala utveckling.
Genetisk ingenjörskonst omfattar flera olika metoder: rekombination av DNA (då DNA från olika arter kombineras), molekylär kloning (tvångsreplikering av vissa DNA-sekvenser) samt transformation (genetisk förändring av en bakteriecell genom införsel av främmande DNA). Idag används dessa tekniker främst för att förändra DNA hos växter och icke-mänskliga djur.
Lagstiftningen kring biogenetisk ingenjörskonst varierar kraftigt mellan länder – och ibland även mellan regioner inom samma land – och påverkas ofta av religiösa intressen samt politikers personliga moral. Generellt sett är det lagligt att förändra djurs och växters DNA på nästan vilket sätt som helst. Mänskligt DNA är däremot föremål för betydande restriktioner och etiska dilemman. Även om det är känt att mänskliga gener kan förändras, tillåter de flesta länder (inklusive USA) inte att embryon med sådana förändringar får utvecklas till slut. Experiment på människorelaterat material avbryts och förstörs normalt långt innan fosterutvecklingen är fullbordad.
Genetisk ingenjörskonst har visat sig vara en oerhört viktig vetenskap med potential att bota svåra sjukdomar och reparera defekta gener. Den kan även bidra till att utveckla bättre växter och djur. Samtidigt kan just förändringen av levande material utgöra en av teknikens största problem.
USDA (USA:s jordbruksdepartement) tillåter patentering av genetiskt modifierade organismer, inklusive växter, djur, frön och gener. Hos djur är spridningen av gener relativt lätt att kontrollera, men hos växter kan frön spridas med så lite som en vindpust. Vissa GMO:er kan dessutom påverka närliggande växter enbart genom närhet, vilket kan förstöra noggrant bevarade egenskaper hos traditionella arvsorter.
Förutom de genetiska konsekvenserna innebär detta även juridiska problem: om majs från grannens gård blåser in på din mark är den patenterad, och eftersom du fått majsen utan att betala för den kan du anklagas för att ha "stulit" från företaget – och därmed ställas inför rätta, oavsett om du ville ha majsen på din mark eller inte. Dessutom har vissa genkombinationer inte testats tillräckligt för att bevisa sin stabilitet, vilket innebär att de över tid kan utveckla resistens mot bekämpningsmedel eller läkemedel, eller utvecklas till nya växter och djur med okända – och potentiellt farliga – egenskaper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online