Kirurgi betraktas oftast som en sista utväg för att ta bort vårtor när alla andra behandlingsmetoder har misslyckats. De två vanligaste kirurgiska metoderna för vårtborttagning idag är curettage (skrapning) och elektrokirurgi. De nämns ofta tillsammans eftersom båda metoderna i många fall behöver kombineras. När de utförs på rätt sätt kan de nästan helt undvika ärrbildning och är mycket effektiva för att avlägsna även de mest envisa vårtorna.
Grundprincipen vid curettage är att kirurgiskt hyvla eller skrapa bort vårtan. Detta görs med hjälp av ett instrument som kallas curette och som liknar en liten sked. En skalpell används också under ingreppet.
Processen inleds vanligtvis med att ett lokalbedövningsmedel – oftast 1–2 procentig prokain – injiceras i området runt vårtan. Därefter görs ett snitt runt vårtan. Snittet görs tillräckligt djupt för att curetten ska kunna greppa vårtan vid dess bas. När curetten når vårtans fäste lyfts hela vårtan upp och avlägsnas – instrumentet griper i princip tag om vårtan och rycker bort den från roten.
Elektrokirurgi fungerar annorlunda. Tekniken sänder elektriska strömmar eller laservågor ner i vårtans rot för att bränna och förstöra vävnaden. Elektrokirurgi utförs ofta i kombination med curettage, så att eventuella vårtceller som blir kvar efter skrapningen dödas. Detta minskar risken avsevärt för att vårtan ska växa tillbaka.
Curettage har både fördelar och nackdelar. Den största fördelen är den höga verkningsgraden, särskilt när metoden kombineras med elektrokirurgi. Man uppskattar att curettage ger en framgångsfrekvens på mellan 65 och 85 procent. Vårtan tas bort en gång för alla och lämnar mycket få spår efter sig. Eftersom ingreppet utförs under lokalbedövning är det dessutom nästan helt smärtfritt.
Efter behandlingen läker såret normalt inom ett par veckor. Det är viktigt att hålla sårområdet rent och torrt samt följa läkarens instruktioner för eftervård för att minimera risken för infektion och ärrbildning.
Vårtborttagning med curettage kan bli komplicerat om vårtan sitter på en svåråtkomlig plats, exempelvis i ändtarmen, där det är svårt att nå vårtans bas. En annan viktig nackdel är att curetten endast kan avlägsna själva vårtan – som är en godartad och icke cancerframkallande följdsymtom av en infektion orsakad av humant papillomvirus (HPV).
Metoden kan alltså inte behandla själva viruset, som är rotorsaken till att vårtor bildas. Det innebär att när en vårtan har tagits bort är det bara just den vårtan som har åtgärdats. Så länge viruset finns kvar i kroppen kan nya vårtor fortsätta att uppstå, vilket gör att ytterligare behandlingar ibland kan bli nödvändiga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online