Förstå immobilitet: Typer, systemiska komplikationer & multidisciplinär hantering

Immobilitet – oförmåga att röra sig frivilligt eller bli rörd – är ett flerdimensionellt kliniskt syndrom med djupa fysiska och psykosociala konsekvenser. Det är inte ett enda tillstånd utan en gemensam slutväg för många sjukdomar och omständigheter.

Klassificering av immobilitet

1. Neuromuskulär paralys

Övre motorneuron: Stroke, ryggmärgsskada, multipel skleros – spastisk paralys.
Undre motorneuron: Perifer neuropati, Guillain-Barré, polio – flaccid paralys.
Kan vara fullständig/odelad, tillfällig/permanent.

2. Ordinerad immobilisering

Sängvila: Medicinsk/kirurgisk indikation (t.ex. instabil fraktur, högriskgraviditet).
Yttre hjälpmedel: Gips, splintar, bandage, traction, halo-västar.
Bälte: Kemiska eller fysiska (sista utväg, strikta protokoll).

3. Psykogen immobilitet

Funktionell neurologisk störning: Konversionsstörning, psykogen paralys.
Frysrespons: Traumarelaterad tonisk immobilitet (PTSD, akut stress).
Katatonisk: Neuropsykiatrisk motordysreglering.

4. Dekonditionering/Disuse-syndrom

Progressiv förlust av kapacitet från inaktivitet – vanligt vid insjuknande, åldrande, kronisk sjukdom.

Systemiska komplikationer per organkrets

System	Komplikationer
Muskuloskelettalt	Atrofi (1–3%/dag), kontrakturer, osteoporos, heterotop ossifiering
Kardiovaskulärt	Ortostatisk hypotension, venös stas, DVT/PE, dekonditionering
Respiratoriskt	Atelektas, pneumoni, sekretioneretention, minskad vitalkapacitet
Integumentärt	Trycksår (ulcus), skjuv/friktionsskada
GI/GU	Förstoppning, ileus, urinretention, sten, reflux
Metabolt	Insulinresistens, negativ nitrogene balans, elektrolytförskjutningar
Psykosocialt	Depression, ångest, delirium, social isolering, lärd hjälplöshet

Multidisciplinär hantering

Fysioterapi: ROM-övningar, styrka, mobilisering, gångträning.
Arbetsterapi: ADL-anpassning, hjälpmedel, positionering.
Sjuksköterskeomsorg: Vändningsschema (q2h), hudövervakning, DVT-profylax.
Farmakologiskt: Antikoagulation, spasticitetshantering, benskydd.
Psykologiskt: KBT, traumaterapi, motiverande stöd.
Nutritionellt: Högt protein, D-vitamin/kalcium, hydrering.

Tidig mobilisering – även passiv – är den singelt mest effektiva interventionen. "Sängvila" som terapi är i stort sett föråldrad utom specifika akuta indikationer.

Vårtor