Många undrar var i kroppen digerdöden finns – men frågan vilar på ett litet missförstånd. Digerdöden är nämligen inte namnet på en sjukdom, utan namnet på den historiska pandemi som härjade i Europa under medeltiden, framför allt under 1300-talet, då en mycket stor del av befolkningen dog.
Sjukdomen bakom pandemin var pest, en allvarlig infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis. Bakterien spreds historiskt främst genom bett från loppor som levt på infekterade gnagare, i synnerhet råttor.
Vart bakterierna tar vägen i kroppen avgör vilken av pestens tre former som utvecklas:
Den vanligaste formen är böldpest (bubonpest). Bakterierna angriper lymfkörtlarna, vilket ger kraftiga och smärtsamma svullnader som kallas buboner. De sitter oftast i ljumsken, armhålorna eller vid halsen, nära stället där smittan kommit in i kroppen.
I allvarliga fall sprider sig bakterierna till blodet och orsakar blodpest (septikemisk pest), en form av blodförgiftning som snabbt kan bli livshotande.
Om bakterierna når lungorna uppstår lungpest (pneumonisk pest). Det är pestens mest aggressiva och smittsamma form, eftersom sjukdomen då kan spridas direkt mellan människor via hostdroppar.
Till skillnad från under medeltiden går pest idag att behandla med antibiotika, särskilt om behandlingen påbörjas tidigt. Utan behandling kan dock samtliga tre former bli dödliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online