1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad händer när din pappa avlider och lämnar två livförsäkringar? Vem betalar begravningen, vem ärver egendomen och vem svarar för skulderna?

När en närstående gått bort uppstår många praktiska och juridiska frågor: Vem står för begravningskostnaderna? Vem tar hand om den personliga egendomen? Och måste familjen betala den avlidnes skulder? Här får du en tydlig översikt över hur det vanligtvis fungerar.

1. Vem betalar för begravningen?

Begravningskostnaderna betalas i första hand från den avlidnes dödsbo, det vill säga de tillgångar personen lämnade efter sig. Om dödsboets medel inte räcker till kan ansvaret i vissa fall falla på de närmaste anhöriga, exempelvis barnen eller den efterlevande partnern.

I Sverige kan dessutom begravningshjälp från Försäkringskassan bidra med en del av kostnaderna för dem som var bosatta i landet. Det är också klokt att kontrollera om någon av livförsäkringarna innehåller ett särskilt begravningsbelopp.

2. Vem ärver den personliga egendomen?

  • Om det finns ett testamente avgör detta hur den personliga egendomen ska fördelas bland mottagarna.
  • Om inget testamente finns tillämpas lagens arvsordning, som anger i vilken turordning släktingarna ärver – vanligtvis börjar det med barn, därefter barnbarn och så vidare.

3. Livförsäkringarna – en viktig detalj

Livförsäkringar med angivna förmånstagare går i regel direkt till dessa personer och ingår inte i dödsboet. Det innebär att försäkringsbeloppet som är avsatt till dig respektive till din farmor/farmor normalt betalas ut oberoende av dödsboets skulder och andra tillgångar. Kontrollera villkoren i respektive försäkring för att vara säker på hur utbetalningen ska ske.

4. Vem ansvarar för skulderna?

  • Den avlidnes skulder betalas i allmänhet från dödsboet.
  • Räcker dödsboets tillgångar inte till kan fordringsägare behöva vända sig till arvingarna – men oftast bara i den mån de själva tagit emot tillgångar från dödsboet.
  • Som huvudregel ärver man inte någons skulder personligen; man behöver alltså inte betala mer än vad arvet motsvarar.

Tänk på detta

Regler kring arv, skulder och bodelning kan se olika ut beroende på var du bor och på de specifika omständigheterna i ditt fall. Kontakta därför alltid en jurist, ett begravningsbyrå eller dödsbonas boutredningsman för rådgivning som passar din situation. Informationen här är en allmän översikt och ersätter inte juridisk rådgivning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online