1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Falsk graviditet: när kroppen visar alla graviditetstecken utan att ett foster finns

Många undrar vad det heter när en kvinna är helt övertygad om att hon är gravid och uppvisar alla klassiska symtom, trots att hon i själva verket inte väntar barn. Tillståndet kallas falsk graviditet, ibland även spökegraviditet, och har inom medicinen beteckningen pseudocyesis.

Vad är falsk graviditet?

Falsk graviditet är ett sällsynt tillstånd där en kvinna upplever de flesta eller alla tecken på graviditet, fastän inget foster finns i livmodern. Skillnaden mot en verklig graviditet är att inget ägg har befruktats eller implanterats. Trots detta kan kroppens hormonella och nervsystemsmässiga reaktioner skapa verkliga, mätbara förändringar – vilket gör tillståndet både förvillande och svårt att hantera för den drabbade.

Vanliga symtom

Symtomen vid falsk graviditet kan vara förbluffande lika dem vid en normal graviditet:

  • Utebliven mens (amenorré)
  • Illamående och kräkningar
  • Ömma, spända bröst som känns större
  • En buk som växer och spänns ut
  • Känsla av fosterrörelser
  • Viktökning och förändrad aptit

Eftersom inget foster producerar hormonell signalsubstans blir graviditetstester i regel negativa, vilket hjälper läkaren att ställa diagnosen. Känslan av fosterrörelser beror ofta på tarmrörelser eller muskelkontraktioner i buken som hjärnan tolkar som liv.

Vad orsakar tillståndet?

Den exakta orsaken är inte helt kartlagd, men forskare tror att falsk graviditet uppstår genom en kombination av psykologiska och fysiologiska faktorer. En intensiv önskan om barn, sorg efter missfall, infertilitet, depression eller kraftig stress kan påverka hjärnans hormonreglering via hypotalamus. Det kan i sin tur rubba menstruationscykeln och trigga kroppsliga förändringar som liknar graviditetssymtom. Psyket och kroppen samverkar alltså på ett sätt som gör symtomen verkliga, inte inbillade.

Vilka kan drabbas?

Tillståndet kan drabba kvinnor i alla åldrar och från alla kulturer, men risken ökar hos kvinnor som länge försökt bli gravida, nyligen mist ett barn eller befinner sig i en period av stark känslomässig påfrestning. Även viss medicinsk behandling och vissa hormonella störningar kan bidra till bilden.

När och hur söker man vård?

Om du misstänker falsk graviditet är första steget att kontakta vårdcentralen eller en gynekolog. Genom gynekologisk undersökning, blodprov och ultraljud kan läkaren snabbt konstatera att ingen graviditet föreligger. Därefter handlar vården ofta om att bemöta både kropp och sinnelag – exempelvis genom samtalsterapi, stöd från närstående och ibland behandling av underliggande depression eller stress. Med rätt stöd går tillståndet i de flesta fall över helt, och de flesta återfår en normal menstruationscykel.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online