Många föräldrar har svårt med potträning av sina barn. För föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kommer dessutom extra hinder in i bilden under denna viktiga utvecklingsfas. Begränsad förmåga att kommunicera, fysiska barriärer och beteendeproblem kan försvåra toalettträningen och skapa frustration hos både förälder och barn. Grundprinciperna för potträning är desamma som för alla barn, men vissa försiktighetsåtgärder och anpassningar behöver tas hänsyn till.
Det finns ingen deadline för när ett barn med funktionsnedsättning ska vara toaletttränat, och inga två barn lär sig på exakt samma sätt. Undvik att jämföra ditt barn med andra barn och sätt inte orealistiska mål. Onödig press på dig själv och ditt barn leder bara till mer frustration och fördröjer framstegen. Gå i barnets tempo och fira varje liten seger på vägen.
Ditt barn bör kunna signalera att hen behöver gå på toaletten, eller att hen har blivit blöt eller smutsig. Kommunikationen kan vara verbal eller icke-verbal. Vissa barn använder enkla tecken eller pekar på en symbol på en kommunikationstavla för att uttrycka sina behov. Barnet bör också kunna följa enkla instruktioner som "sätt dig" samt kunna dra av och på byxorna, med eller utan hjälp.
För att toalettträningen ska lyckas måste barnet vara utvecklingsmässigt moget. Observera om barnet tar av blöjan själv eller visar obehag när hen är blöt eller smutsig. Att barnet vaknar torr och ren någon eller de flesta nätter tyder på tillräcklig kontroll över tarm och blåsa. Barnet bör också reagera på positiv förstärkning, alltså öka positiva beteenden när hen belönas. Erbjuds hen exempelvis en klistermärke, en godisbit eller annan belöning, svarar hen lämpligt på önskemål.
Barn med sensoriska nedsättningar kan behöva ett anpassat badrum för att lyckas med potträningen. Är ditt barn känsligt för lukter kan hen ogilla badrummet på grund av dofter från luftfräschare eller rengöringsprodukter. Parfymfria produkter eller att köra igång badrumsfläkten kan göra stor skillnad. Många barn tycker också att toalettstolen är obekväm eller kall. Det finns mjuka sitsar som placeras direkt på toalettstolen, och siten kan värmas upp genom att gnugga den med en handduk. Utforska miljön noggrant, fundera på barnets begränsningar och testa andra justeringar som kan underlätta.
De flesta barn med funktionsnedsättningar klarar sig bättre med en konsekvent rutin. Följ barnets mat- och dryckesvanor och ta reda på när hen vanligtvis blir blöt eller smutsig. Blir hen exempelvis blöt cirka 30 minuter efter att ha ätit eller druckit, sätt hen på toaletten 30 minuter efter måltider och mellanmål. En jämn rutin för måltider, mellanmål och toalettbesök hjälper barnet att veta vad som väntar och ökar chanserna till framgång.
Uppmuntran och belöningar stärker de positiva stegen mot toalettträning. Att belöna ett steg i taget motiverar barnet utan att överväldiga hen. Beröm hen för att sitta på pottan första gången, för att sitta kvar några sekunder eller minuter och för att göra ifrån sig i pottan. Testa olika belöningar för att se vad som fungerar bäst för just ditt barn. Exempel på effektiva belöningar är:
Med gedult, tydlig kommunikation och rätt anpassningar kan även barn med funktionsnedsättningar nå framgång i potträningen – i sin egen takt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online