Kan föräldrar med olika blodtyper få barn?

Kan föräldrar med olika blodtyper få barn?

Ja, föräldrar med olika blodtyper kan helt normalt få barn tillsammans. En människas blodtyp bestäms av vilka antigener som finns på ytan av de röda blodkropparna, och de två viktigaste blodgruppssystemen är ABO-systemet och RhD-systemet.

ABO-blodgruppssystemet

Inom ABO-systemet skiljer man mellan fyra huvudblodgrupper: A, B, AB och O. Blodgruppen avgörs av förekomsten av två antigener på de röda blodkropparnas yta, kallade A- och B-antigener:

• A – endast A-antigen
• B – endast B-antigen
• AB – både A- och B-antigen
• O – vare sig A- eller B-antigen

När föräldrarna har olika ABO-blodgrupper beror barnets möjliga blodgrupp på vilken kombination av gener som ärvs från vardera föräldern. Några exempel:

• Blodgrupp A + B → barnet kan ha blodgrupp A, B eller AB.
• Blodgrupp A + O → barnet kan ha blodgrupp A eller O.
• Blodgrupp B + O → barnet kan ha blodgrupp B eller O.
• Blodgrupp AB + valfri annan grupp → barnet kan ha blodgrupp A, B eller AB.

RhD-blodgruppssystemet

RhD-systemet är ett annat viktigt blodgruppssystem. Personer som är RhD-positiva har RhD-antigenet på sina röda blodkroppar, medan RhD-negativa personer saknar detta antigen. Även här beror barnets RhD-status på kombinationen av anlag som ärvs från föräldrarna:

• En förälder RhD-positiv + en förälder RhD-negativ → barnet kan bli antingen RhD-positivt eller RhD-negativt.
• Båda föräldrarna RhD-positiva → barnet blir i de allra flesta fall också RhD-positivt.
• Båda föräldrarna RhD-negativa → barnet blir RhD-negativt.

Varför spelar blodgruppen roll under graviditeten?

Olika blodtyper hos föräldrarna utgör inget hinder för att bli gravid, men Rh-faktorn kan ha betydelse under graviditeten. Om en RhD-negativ kvinna väntar ett RhD-positivt barn finns en liten risk att hennes immunförsvar bildar antikroppar mot barnets blodkroppar. Detta övervakas därför rutinmässigt inom mödrahälsovården, och förebyggande behandling ges vid behov.

Sammanfattning

Föräldrar med två olika blodtyper kan alltså utan problem få barn. Vilka blodgrupper barnen kan få beror på den specifika kombination av gener som de ärver från respektive förälder – något som följer tydliga ärftlighetsmönster inom både ABO- och RhD-systemen.