Inom vissa yrken är skyddskläder obligatoriska. De skyddar arbetaren från skador och ohälsa. En person som exempelvis arbetar med hantering av kemikalier måste bära skyddsklädning som skyddar mot exponering för ämnena. Medicinsk personal använder skyddskläder för att skydda sig mot blod som kan vara kontaminerat med hiv, hepatit eller andra smittsamma sjukdomar.
Skyddskläder och skyddsutrustning är utformade för att isolera eller avskärma människor från fysiska, kemiska och biologiska faror. Enligt både amerikanska OSHA och svenska Arbetsmiljöverket ligger ansvaret för att tillhandahålla lämplig skyddsutrustning på arbetsgivaren.
Ett kirurgiskt munskydd räknas som skyddsklädning. Det täcker både mun och näsa och ska bäras av tandläkare och annan tandvårdspersonal. Masker skyddar bäraren mot stänk av kroppsvätskor och blod. Munskyddet avskärmar arbetaren från blodburna patogener och andra smittsamma mikroorganismer som patienten kan bära på.
Skyddsglasögon skyddar ansiktet under tandvårdsingrepp. Ögonens slemhinnor skyddas på så sätt från att komma i kontakt med mikroorganismer, vilket minskar risken för infektion.
Handskar är ofta en del av skyddsutrustningen. De skyddar personer inom olika yrken mot exponering för farliga kemikalier och, inom sjukvården, mot kontakt med blod och andra kroppsvätskor. Specifika handsktyper måste användas för specifika ändamål, eftersom vissa handskar inte ger tillräckligt skydd. Vinyl, latex, nitril och andra syntetiska material som används i handskar kan exempelvis försvagas vid exponering för alkohol, väteperoxid och glutaraldehyd.
Icke-medicinska handskar används av anställda som hanterar kontaminerade kemikalier eller som arbetar med städning, rengöring och desinfektion.
Vissa yrken kräver att den anställde bär heltäckande skydd. Det finns dock risker förknippade med att bära skyddskläder, eftersom kläderna i sig kan orsaka fysisk och psykisk stress, värmestress samt nedsatt rörlighet, synförmåga och kommunikation. Ju mer skyddskläder som måste bäras, desto större blir riskerna, enligt OSHA. En av farorna med heltäckande kemiskt skyddande kläder är att de kan utsätta bäraren för värmestress, vilket i värsta fall kan leda till döden. Värmestress orsakas av det arbete som utförs, typen av skyddskläder som bärs, miljöförhållandena och bärarens individuella egenskaper. Om det är möjligt att bära ett lättare skyddsplagg utan att kompromissa med skyddet är det alltid bästa lösningen.
Andra former av skyddsutrustning inkluderar arbetsstövlar, skyddshjälmar, reflexvästar, scrubs (arbetsdräkter), arbetshandskar, knäskydd, ryggstöd och skoskydd. Reflexkläder gör att de som arbetar i områden med intensiv trafik eller i andra potentiellt farliga miljöer syns på långt håll. Regnkläder och flamskyddade overaller finns för dem som arbetar utomhus eller är utsatta för brandrisk.
OSHA framhåller att anställda som utsätts för bly i sitt arbete måste förses med skyddskläder, inklusive handskar, ansiktsskydd eller ventilerade skyddsglasögon, heltäckande arbetskläder samt sandblåsnings- eller svetshjälmar vid behov. De heltäckande arbetskläderna eller overallerna kan vara engångsplagg. Annars ska en ren uppsättning bäras varje dag. Kläder som exponerats för bly bör rengöras med en dammsugare utrustad med HEPA-filter (high efficiency particulate air filter) för att avlägsna lösa partiklar.
Att bära skyddskläder kan vara obekvämt och opraktiskt. Därför behöver den anställde utbildas i korrekt användning och förstå att det finns ett verkligt behov av skyddet. Den anställde ska också veta hur plaggen bärs på rätt sätt och hur de underhålls och sköts för att behålla sin skyddsförmåga över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online